Tänkande klassrum - första uppgiften!

Eleverna på bilden löser ett
annat problem. 

Som jag nämnde igår så kommer detta läsår att präglas av arbetsmetoder/övningar som får eleverna att tänka. Det är i alla fall planen, få se hur jag lyckas. 😃

Åttorna har under läsårets första lektion fått fundera på problemet "1001 en-eurosmynt". Uppgiften är ett otroligt bra exempel på att först behöva förenkla till 10, 20 eller 30 mynt för att upptäcka ett mönster. Mina elever klarade av uppgiften med varierande framgång men det var intressant att lyssna på dem i deras resonemang. 

Material: 1001 en-eurosmynt som pdf
Tidsåtgång: 15 min (men tar längre om man vill att många grupper ska komma till ett svar)

(Själva uppgiften är ur boken "Att skapa tänkande klassrum" och finns på flera andra ställen också, så inte min egen!)

Pi trolleri

Jag är fascinerad av trolleritrix och skulle gärna använda sådana i undervisningen. Men tyvärr kan jag inte fler än två...

Här kommer dock ett tips på ett enkelt trick för att visa att "pi finns över allt". Jag testade detta första gången i samband med att vi just hade gått igenom cirkelns omkrets och eleverna blev bekanta med begreppet pi. Men efter detta skall det bli ett årligt inslag vid just det tillfället, eller på Pi-dagen!

Trolleritricket går ut på att ha fem frivilliga elever. Jag valde fem elever från varje "kolumn" från mitt håll sett, så att elev 1 var i kolumn ett (från mig sett längst till vänster) och elev fem var i kolumn 5 (längst till höger från mig). Varje elev fick 4 kort (se bild, elev 1 har korten uppe till vänster, elev 5 korten nere till höger). Sedan valde varje elev slumpmässigt ett kort från sin hand och jag skrev upp det femsiffriga talet som bildades på tavlan. Kortet eleven hade valt sattes på bordet så att det inte kunde väljas på nytt. Sedan gjorde vi på samma sätt ytterligare tre femsiffriga tal som jag skrev upp på tavlan. Därefter fick eleverna addera alla femsiffriga tal med varandra. Jag skrev summan på tavlan och efter en liten stund placerade jag in ett , efter trean. TADAAAAA!!! Pi finns överallt!!

(Jag testkörde tricket först med en 9:a och då såg de hur jag plockade ut spelkorten, så när jag körde tricket "på riktigt" med 8orna frågade jag först att "vill ni se ett trick?", de svarade förstås "ja", jag hämtade en kortpacke från skåpet med kort och delade ut utan att titta dessa kort som finns på bilden. Jag hade alltså förberett en kortpacke med korten i just den här ordningen. Då blev det ett större wow än med gruppen som såg att korten inte var slumpmässigt valda)

Material: Förberedd kortpacke
Tidsåtgång: 5 min

Fiffigt fyndat

Detta är en utveckling av spelet "Fynda fiffigt" eftersom eleverna gillade det spelet så mycket. 

Istället för att träna procentuell sänkning tränar eleverna att beräkna utgångsvärdet. 

Eleverna jobbar i par, men egentligen är det ingen skillnad hur många som är med i gruppen. Varje elev har en egen "shoppinglista", penna och räknare. Den elev som har högsta procenten fler kusiner än syskon börjar med att kasta en grön och en vit tärning (vi ändvände 10-sidig tärning och då är 10 = 0). Den gröna tärningen anger tiotalet i rabatten och den vita tärningen anger entalet i rabatten. Sedan får eleven välja vilken vara från shoppinglistan hen har köpt med just denna rabatt. I kolumnen "uträkningar" skall ordentliga uträkningar skrivas (jag skrev modellexempel på tavlan) och i kolumnen längst till höger fyller hen i ursprungspriset. Det gäller att inse att prislappen i bilden till vänster är hur mycket man betalar - vilket procent av hela priset motsvarar det då de vet rabattprocenten? Medan elev 1 räknar kan elev 2 kasta sina tärningar, välja sin produkt och beräkna sitt ursprungspris. Sedan då alla sju produkter har bestämt ursprungspriset för adderar eleverna alla priser och beräknar hur mycket varorna skulle ha kostat utan rabatten. Den elev som har lyckats shoppa de dyraste varorna vinner. 

Material: shoppinglista, tärningar (grön och vit), räknare
Tidsåtgång: 20 min 

Fyra 4or

En väldigt bra tankeaktiverande övning är "fyra 4or". 

Börja med att slumpmässigt lotta eleverna i grupper på 3. Då du lottar grupperna bör eleverna SE att det är slumpmässigt annars är det ingen idé (Ur "Att bygga tänkande klassrum", av Peter Liljedahl). Helst ska de lösa uppgiften stående i grupp vid whiteboard, men i brist på det kan man t.ex. använda stora papper på vägg eller bord. Uppgiften går ut på att få svaret 1-20 genom att i varje uträkning använda sig av fyra 4:or. Eleverna får använda alla fyra räknesätt, parenteser, potenser, kvadratrot och fakultet. (Om något av dessa är obekant för eleverna, kan man starta med att gå igenom grunderna för det på tavlan, t.ex. vad är kvadratroten ur 4, vad är 4!). Sedan är det bara för gruppen att sätta igång och komma på uträkningarna. 11 och 13 är ganska knepiga... 

Jag skulle uppskatta att uppgiften går att göra i åk 5 uppåt (passar även vuxna!), men i de lägsta klasserna eventuellt hoppa över potens och kvadratrot. Om ni testar i åk 1-6, berätta gärna hur det går!

Då jag gjorde detta i åk 9 blev jag väldigt imponerad över deras engagemang! De vägrade sluta innan en grupp hade kommit på alla 20. Det är en ganska tävlingsinriktad klass, så när en grupp var klar ville de övriga inte fortsätta. Känns också tråkigt då den här är "förbrukad" för den är så otroligt bra. I brist på annat kan man också göra dagens All ten på samma sätt. I den kommer det nya tal varje dag, så den är oändlig så att säga!

Material: En tusch/grupp, helst vertikal skrivyta
Tidsåtgång: 25 min (i årskurs 9)

Summan av svaren - Ekvationer (light version)

För lite på ett år sedan publicerade jag materialet till Summan av svaren - Ekvationer och sist i inlägget utlovade jag en förenklad version. Nå nu (äntligen!) är det dags för den enklare versionen. 

Instruktionerna är de samma, uppgifterna lite lättare. 

Dela in klassen i grupper på 3-4 elever (redan detta är en bra övning för eleverna. Målet är att ha så många grupper på 4 som möjligt, men antalet får inte vara annat än 3 eller 4. Hur ska vi dela in klassen?). Varje elev har ett eget svarspapper framför sig. Uppgifterna är tänkta att göras i denna ordning (se till vänster), men det är egentligen ingen skillnad i vilken ordning seten utförs. En från varje grupp kommer efter uppgift nr 1-4 (nummer uppe i högra hörnet) i samma set (samma färg på papper och samma symbol uppe i vänstra hörnet). Om en grupp är endast tre elever så tar de alltid uppgift 1-3. Därefter funderar gruppen tillsammans på vem som ska lösa vilken uppgift. När uppgiften är vald, ringar man in numret i respektive ruta. Därefter löser man sin uppgift. Då alla i gruppen är klara adderar man svaret på lösningarna och kommer fram till läraren och kontrollerar att summan är korrekt. Om summan är rätt kan de lämna tillbaka uppgiftskorten och ta nästa set med uppgifter. Om summan är fel måste de kolla igenom sina svar och försöka hitta felet. Om de inte hittar felet brukar jag hjälpa med små ledtrådar. Uppgifterna blir lite svårare med varje set, men i varje set finns det lite variation i svårighet, så bäst är det om det är en ganska heterogen grupp som jobbar tillsammans.

Material: uppgifter, svarslappar, facit
Tidsåtgång: 45 min

Utmaning: Six seven

Trenden "Six seven" har pågått bland ungdomarna mycket längre än jag någonsin hade kunnat ana. Så därför passade jag på att utnyttja elevernas fascination för dessa tal. Utmaningen går ut på att placera tecken (+, -, *, /)  samt parenteser mellan talen 6 och 7 för att få resultatet som står till höger. Ordningen på talen får inte ändras. Detta övningspapper har eleverna fått göra då de är klara med lektionens uppgifter, som extra utfyllnad. Så eleverna har det med sig tills alla uppgifter är lösta. 

Material: Uppgiftspapper
Tidsåtgång: minst 30 min

100 problem

För några månader sedan fick jag höra om Johannas fantastiska material "100 problem". Jag har återanvänt nästan alla hennes uppgifter (med hennes lov), men några har jag anpassat så att de passar mina elever bättre. Bland annat har jag ändrat kronor till euro. 

Övningen går ut på att lösa 100 problem. Man kan göra det på olika sätt, men denna gång gav jag klassen 15-20 minuter tid på att lösa så många uppgifter som möjligt. De fick lösa ensamma, i par eller i grupp. När en uppgift var löst kom de till mig och kontrollerade om svaret var rätt, t.ex. "Nina, är svaret på 57 12?" Om svaret var rätt kryssade de för svaret på hundrarutan som jag hade på tavlan om inte fick de lösa uppgiften på nytt eller ta en annan uppgift. Uppgifterna är olika svåra så det passar väldigt bra att göra det i helklass. En klass hann lösa 48 stycken, så bra fart hade de!

Kolla johannas_matteklassrum på instagram eller i skolmagi (där "säljer" (kan väl inte kallas att hon säljer då det nästan är gratis!) hon material hon har producerat, bland annat 100 problem på flera olika nivåer än mina åk 7-9). Tack Johanna för det fina inspirerande arbete du gör!!

Material: Uppgifter och svar
Tidsåtgång: Det bestämmer du själv

Retrokvarten

Detta läsår har jag provkört något som jag kallar Retrokvarten. Idén till retrokvarten kommer från insikten att eleverna glömmer det de har kunnat. Retrokvarten är ett försök att friska upp minnet av tidigare inlärt stoff - därav namnet "retro". Med "kvarten" har jag tänkt att detta skall vara ett litet inslag på lektionen, som inte skall ta mer än en kvart. 

Under läsårets gång, vid passligt tillfälle, har jag lagt fram en Retrokvart-uppgiftslapp. Varje innehåll har tre nivåer - bas B, mellan M och fördjupad F. Uppgifterna är tagna från stoffet då vi gick igenom just detta material. Jag har använt mig av EPA-metoden. Det vill säga först har eleverna själva försökt lösa uppgifterna (de har skrivit på små whiteboards), sedan har de diskuterat i par och till sist har vi gått igenom uppgifterna tillsammans. Många har först varit förundrade "har jag verkligen kunnat detta någongång?" men sedan kommit till insikt "ja, men jo, just så här var det vi gjorde...".

Detta första år var en testperiod. Jag märkte några brister i bland annat ordningen och i hur ofta vi gjorde detta (med sjuorna och åttorna sex gånger under läsåret och med niorna 12 gånger). Orsaken till att jag delar med detta nu i maj, är att jag tror att man får bäst resultat om man planerar in dessa Retrokvartar på förhand, så att det blir bra tidsintervall mellan dem och att de placeras på lämpligt ställe i förhållande till när man hade det senast och när det kommer nästa gång. Trots att man kanske inte har samma ordning som jag, så kan ju själva uppgifterna användas. 

Material: Retrokvart (detta är första upplagan, ökar säkert på antalet kort snart)
Tidsåtgång: 15 min 

Nu är det inte många skoldagar kvar detta läsår. Detta är läsårets sista blogginlägg. Jag önskar alla läsare en skön och avkopplande sommar så "ses" vi igen i höst.

            Trevlig sommar!! 

All Ten

När eleven frågar "Vad ska jag göra när jag är klar?"

Jag har de senaste åren försökt introducera eleverna till olika spel/aktiviteter de kan göra på sina mobiltelefoner, som utvecklar deras matematiska förmåga. Det finns en hel del olika nätsidor som har "dagens utmaning" och som gör statistik över streaks etc. Den senaste som jag blev uppmärksammad av är All Ten. (Tack Johanna för tipset!!)

Varje dag (men konstigt nog tycks datumet byta kl.11 på förmiddagen, men någonstans i världen byter det säkert dygn då 😀) kommer det fyra nya siffror. Av dessa fyra siffror ska man skapa uträkningar med svaren 1 - 10. Man får använda alla räknesätt och parenteser (potenser är inte möjligt) och varje siffra skall användas en gång i varje uträkning. I klassen har jag både låtit elever som gjort klart uppgifterna ta itu med dagens All Ten (eller något annat från min samling av dagliga utmaningar) och så har vi haft tävling klasserna emellan. Tävlingen har vi gjort så att jag har haft spelet uppe på "vita tavlan" och eleverna har spelet uppe på sina egna datorer. Direkt då en elev har kommit på en uträkning med ett nytt svar, som inte ännu finns på tavlan, har hen kommit och gjort den på "vita tavlan". Jag har tagit tid för att se vilken klass som vinner dagens utmaning, dvs. som hittar alla tio lösningar snabbast. All ten passar egentligen alla från åk 4 uppåt, även riktigt bra hjärngymnastik för vuxna!

Jag har tidigare tipsat om SetPuzzle i detta inlägg. 

Vem har ... ? Vi har ... !

Detta är en gemensam övning för hela klassen att beräkna en procent av ett tal. Grundidén är lika som i övningen Vem har ... ? Jag har ... ! men med tvisten att det alltid är två elever som har rätt svar. 

Instruktioner:

Det finns 90 kort som ska delas ut bland eleverna så att alla elever har samma antal kort, läraren har resten. Låt eleverna beräkna hur många kort de ska ha. Eleverna kommer och tar rätt antal kort och placerar korten på pulpeten med "uppgiften" uppåt. Förutom korten ska varje elev ha en räknare. Läraren börjar med att läsa upp från ett av sina kort (förutsatt att korten inte gått jämnt ut och läraren inte har några kort) "Vem har x % av y?" Eleverna beräknar med hjälp av sina räknare vad delen blir. Den som har svaret ska stiga upp så snabbt som möjligt, eftersom det är två elever som har rätt svar. Den elev som var snabbast får säga "Jag har y" och läser sedan uppgiften på det kortet. När ett kort är använt så vänds det upp och ner på pulpeten. I vissa grupper spelade vi tills en hade svängt alla sina kort och i andra tills det var tre som hade svängt alla sina.

Detta blev en drillningsövning i att beräkna delen och eleverna beräknade på den lilla stunden över 50 uppgifter. I hopp om att de skulle komma ihåg hur de beräknar delen då de vet procenten och hela. 😃 

Material: Räknare, Uppgiftskort (tips: kopiera på annat färgs papper än förra övningen)
Tidsåtgång: 20 min

36:a med areor

De hade lovat fint väder och jag var i behov av frisk luft och vårsol, så då var det bara att snabbt fixa till en utomhusövning för eleverna. Det blev en övning i att beräkna arean av en rektangel, triangel och parallellogram, att beräkna längden av en obekant sida samt lite textuppgifter. Procent lyckades jag också klämma in i några. 

Jag har bloggat om olika 36:or tidigare (funktioner, cirklar och potenser) så kanske konceptet är bekant. 

Om inte så kommer här instruktioner:

1. Dela in eleverna i grupper på 3-4 elever per grupp, antingen slumpmässigt eller så att de blir så jämna som möjligt. 

2. Då de slumpmässiga grupperna är gjorda (3-4 per grupp) blir gruppens första uppgift att komma på ett lockläte som alla kan säga och som hörs bra. Ta sedan en runda där alla grupper får demonstrera sitt lockläte för att kontrollera att inte två grupper råkat välja samma. Samt att alla i gruppen klarar av att göra lätet!

3. Därefter delar du ut alla 36 lappar åt eleverna, några lappar per elev, så att de får hänga upp dem på ett passligt område (skolgården, område med mycket träd etc). Poängtera att lapparna skall gå att läsa då man står, de skall vara synliga och varje elev ansvarar för de lappar de har hängt upp.

4. Sedan kan 36:an börja. Varje grupp behöver en tärning (roligt med extra stora tärningar om du har). Gruppen kastar tärningen. Alla i gruppen springer sedan och söker lappen, som har samma nummer som ögontalet de kastade. Då någon i gruppen har hittat uppgiften gör hen sitt lockläte för att locka till sig hela sin grupp. Då hela gruppen är på plats löser de uppgiften. Då de har lösningen kommer de till dig, läraren, för att kontrollera om svaret är rätt.

5. Då gruppen kontrollerat att svaret är korrekt kastar de tärningen på nytt. Numret på den lapp de nyss sökte adderar de med det ögontal de nu kastar för att få vilken nummer det skall vara på följande lapp de söker.

6. På detta sätt håller eleverna på tills någon kommit till 36. Blir summan över 36 är det lapp 36 som skall sökas. Den grupp som först löst uppgift 36 vinner.

7. Till sist plockar eleverna ner de lappar de ansvarade för och hämtar dem till läraren.

Material: Uppgiftslapparna (klipp bort facit från höger innan du laminerar 😀 )
Tidsåtgång: 45 min

Fynda fiffigt

Detta är ett spel som tränar procentuell sänkning. 

Eleverna jobbade i par, men egentligen är det ingen skillnad på hur många som är med i gruppen. Varje elev har en egen "shoppinglista", penna och räknare. Den elev som har högsta procenten vokaler i sitt namn börjar med att kasta en grön och en vit tärning (jag har endast 6-sidiga tärningar, men detta skulle säkert vara extra roligt med 10-sidig och då är 10 = 0). Den gröna tärningen anger tiotalet i rabatten och den vita tärningen anger entalet i rabatten. (Jag kontrollerade först med klassen vad högsta och lägsta rabatten är). Sedan får eleven välja vilken vara från shoppinglistan hen vill köpa med just denna rabatt. I kolumnen "uträkningar" skall ordentliga uträkningar skrivas (jag skrev modellexempel på tavlan) och i kolumnen längst till höger fyller hen i slutpriset. Medan elev 1 räknar kan elev 2 kasta sina tärningar, välja sin produkt och beräkna sitt slutpris. Sedan då alla sju produkter har köpts för det rabatterade priset adderar eleverna alla priser och beräknar slutsumman av inköpen. Den elev som har lyckats shoppa billigast vinner. Eleverna kan även beräkna totala rabatt i procent av sina inköp. Jag skrev alla slutsummor på tavlan, för de tyckte det var skoj att jämföra vad andra har handlat för. 

Om man vill ha en liten twist på spelet kan man ta med en + / - tärning. + = priset höjs med den kastade procenten, - = priset sänks med den kastade procenten. 

Jag frågade eleverna efteråt vilket betyg de skulle ge detta spel. Det fick många 9or (vilket jag tycker att är väldigt högt av tonåringar om matematik) men en 4a, men det var "för att jag inte vann!". 

Material: shoppinglista, tärningar (grön och vit), räknare
Tidsåtgång: 20 min

"Vem har ...? Jag har ...!"

Detta är en gemensam övning för hela klassen att beräkna en procent av ett tal. Det finns 90 kort som ska delas ut bland eleverna så att alla elever har samma antal kort, läraren har resten. (Detta gav jag åt eleverna som uppgift och tyvärr hade de svårt med att komma på hur de skulle lösa hur många kort de skulle ha per man... suck.) Sedan då de kommit på hur många kort alla ska ha fick de komma och plocka åt sig rätt antal kort. Korten placeras sedan på pulpeten med "uppgiften" uppåt. Förutom korten ska varje elev ha en räknare. Eleven med "Starkortet" läser kortets uppgift, dvs. "Vem har x % av y?" Eleverna beräknar med hjälp av sina räknare vad delen blir och den som har kortet med rätt svar säger "Jag har y" och läser sedan uppgiften på det kortet. När ett kort är använt så vänds det upp och ner på pulpeten. I vissa grupper spelade vi tills en hade svängt alla sina kort och i andra tills det var tre som hade svängt alla sina. Varje svar förekommer bara en gång.

Detta blev en drillningsövning i att beräkna delen och eleverna beräknade på den lilla stunden över 50 uppgifter. I hopp om att de skulle komma ihåg hur de beräknar delen då de vet procenten och hela. 😃

Material: Uppgiftskort, räknare
Tidsåtgång: 20 min

Situationsprocent

Igår på förmiddagen skulle jag ha en dubbellektion med 8or om procent. På grund av motivationsbrist blev det tröskelplanering. Innan lektionen började fick vi delta i en gemensam samling om varför vi flaggar den 5 februari. Magnus, som höll samlingen, är en otroligt (pratsam 😀) och kunnig guide som berättade om Johan Ludvig Runeberg. Medan jag satt hänförd och lyssnade på honom kom jag på flera frågor som jag använde i undervisningen direkt då vi kom tillbaka från samlingen. 

Bland annat frågade jag:

- När var den stora branden i Åbo? (en elev kom t.o.m. ihåg datumet)
- Hur många procent av Åbo brann? (Magnus gav andelen i bråkform)
- Hur många procent av kvinnorna Johan Ludvig var förtjust i hette Maria i förnamn?
- Hur många procent av föreläsningen stod han framför vår grupp och pratade?

Många elever har väldigt svårt för begreppet procent och jag tror att ett väldigt enkelt knep att hjälpa dessa elever är att ta in begreppet procent som en naturlig del i vårt vardagsspråk och i hur vi anger andelar. Egentligen borde vi med jämna mellanrum ha små huvudräkningsuppifter eller uppskattningsuppgifter med procent för att öka förståelsen för begreppet. Varför inte börja dagens lektion med t.ex. någon av dessa frågor:

- Hur många procent av er har ätit frukost idag?

- Hur många procent av er är närvarande idag?

- Hur många procent av er såg matchen på TV igår?

- Hur många procent av er har telefonen i fickan?

- Hur många procent av er har vita skor på er?

- Hur många procent känner du dig inspirerad just nu?

Eftersom många elever även har svårt med bråk så kan det vara bra att varva dessa situationsuppgifter (dvs små korta frågor som läraren kommer på i stunden) med att ibland ange andelen i bråkform och varför inte även i decimalform. Uppgifter behöver inte alltid vara så märkvärdiga för att vara bra! Då jag ställde dessa frågor (om Runeberg) åt eleverna visade deras kroppspråk ett helt annat intresse än när jag har exempel om priser och skatter. 

Material: Fantasi

Tidsåtgång: 3 min

Förhållande med AI

Jag har det senaste året försökt ta åt mig så mycket matnyttigt som möjligt gällande AI. Bland annat fokuserade jag höstens fortbildningar till föreläsningar om AI, så det blev att delta i ett flertal med innehållet hur AI kan användas i undervisningen. Det kan vara att jag antar fel, men jag tror att ganska många lärare låter bli att använda AI med tron att det är som att "fuska". Jag anser (och även föreläsarna jag lyssnade på) att AI är ett verktyg man med gott samvete kan använda för att bland annat spara tid och få idéer.  Jämför att använda AI med att använda en vanlig räknare: Det är bra att kunna huvudräkning, men i något skede är det vettigare att låta en maskin göra arbetet, men du bör ändå kunna validera svaret genom att veta om det är rimligt eller inte. Så länge man kommer ihåg att man som lärare kontrollerar igenom det AI föreslår, anpassar det till sitt egna elevunderlag och tittar på det med "pedagogiska lärarögon" så har vi till vårt förfogande ett verktyg som kan underlätta vårt arbete. Och vad är väl inte bättre än det!!

Här kommer ett övningspapper som jag gjorde åt en av mina klasser nyligen. Det är en klass som behöver anpassat material och som behöver mycket upprepningar av liknande uppgifter. 

Här är prompten jag skrev åt Chat GPT:

"Hej! Kan du skapa 15 övningar åt 14 åringar där de ska öva att beräkna förhållandet mellan två tal? De första 5 övningarna skall vara endast tal, de följande 5 övningarna tal med enheter (alltid samma enhet i båda talen) och till sist 5 uppgifter med värden där enheterna är olika. Vid varje uppgift ska du också fråga efter förhållandets värde. Kan du ge detta i pdf form?"

Inom några sekunder var uppgifterna klara. Jag läste igenom dem, kontrollerade att värdet på förhållandet blev olika (justerade därför några uppgifter) och satt det sedan in i ett dokument åt eleverna. Detta tog inte många minuter, men om jag skulle ha skapat allt från början själv hade det troligtvis tagit tre gånger så lång tid.

Jag hoppas att även DU "vågar" utnyttja AI. Jag hör gärna erfarenheter gällande material som skapats men också om hur eleverna har använt sig av AI (vilket jag också har funderat mycket på på sista tiden). 

Material: Övningspapper 

Sherlock

Ett av mina favorit datorspel under uppväxten var Sherlock (det andra var Tetris 😀). Det finns att spela fortfarande, men eftersom jag försöker att undvika spel på datorer i klassrummet (antar att de flesta elever gör det helt tillräckligt på fritiden) så skapade jag en pappersvariant av spelet. (Till exempel här kan man spela det online.)

Först lite reklam om själva spelet. Spelet tränar olika förmågor hos eleven:

Logiskt tänkande – Spelet kräver att eleven drar slutsatser baserat på ledtrådar.

Problemlösningsförmåga – Eleven måste analysera den information som finns och hitta den mest effektiva vägen till en lösning.

Känna igen mönster – Eleven behöver kunna identifiera samband mellan olika ledtrådar och använda dessa för att dra slutsatser.

Resonemang – Spelet bygger på att utesluta omöjliga alternativ för att komma fram till den enda möjliga lösningen. 

Koncentration och uthållighet – Att lösa Sherlock-pusslen kräver noggrannhet och uppmärksamhet på detaljer under längre tid.

Minne – Eleven måste hålla reda på tidigare slutsatser och information för att kunna använda dem till att komma vidare i pusslet.

Spelets gång:
Målet är att komma underfund med i vilken kolumn varje person, frukt, hus, fordon, bokstav och tärning ska vara. Överst på pappret står det om man vet färdigt någon position. Till näst kommer kolumn-ledtrådar, dvs. de som är under varandra ska finnas i samma kolumn. Sedan har vi de olika rad-ledtrådarna:

Figurerna finns i kolumnerna bredvid varandra. 

Figurerna finns INTE bredvid varandra. 

Apelsin finns till vänster om röda huset.

Vita huset finns mellan barnet och bokstaven C.
Gäller även i omvänd ordning, dvs. C, vitt hus, barn.
Gäller de tre på varandra följande kolumnerna, 
dvs. inga kolumner emellan. 

Gula huset och äpplet har en kolumn emellan sig
och i den kolumnen får bokstaven B inte finnas.

Ledtrådarna skall läsas igenom flera gånger eftersom man hela tiden får nya tips. Då när eleverna vet var en figur inte kan vara ska de kryssa över den figuren på sin spelplan. Då när eleven vet var en figur kan vara, kan de ringa in den figuren (eller så bestämmer de själva hur de vill markera på sin spelplan). Då när de vet med säkerhet en figurs position placerar de kortet på rätt ställe (använd gärna häftmassa, annars kan de glida omkring på spelplan). Detta är lite knepigare än då man spelar på datorn. Där försvinner de alternativ man klickar bort eller då man placerar med säkerhet en figur på en plats. Så lite råddigare är det nog med pappersversionen, men eleverna tyckte nog att det fungerade riktigt bra ändå. Man måste bara vara noga och konsekvent i sitt markerande på spelplan. 

Varje pussel har endast en lösning (har lagt facit med som sista bild i bilagan). Man ska inte behöva gissa sig fram till något i något skede av spelet. Om man kör fast är det oftast just resonemang man måste ta sig till, dvs. utesluta alternativ baserat på ledtrådarna. 

Jag har låtit eleverna själva välja om de vill jobba i par eller ensamma. Båda har sina fördelar och nackdelar i detta spel. Tre elever i en grupp skulle jag avråda från. 

Tidsåtgång: Beror på elev och pussel, men minst 15 min

Material: Spelplan, uppsättning med de olika figurerna (en figur/kort), vattenlöslig tusch, ledtrådar till pussel. Kopieringsunderlag för sex olika pussel (jag har gjort en uppsättning med 14 spelplaner och påsar med figurerna, så att vissa kan jobba ensamma och vissa i grupp. Själva pusslen kopierar jag bara upp, dvs. dem laminerar jag inte.)

Tankelådor - K-doku

På matematikbiennalen i våras var jag på en workshop med "Johannas mattelådor". Hennes innehåll var främst riktat till åk 1-6, men som koncept tyckte jag att det var en strålande idé. (Tips! Följ hennes insta-konto johannas_matteklassrum för att få undervisningstips eller hennes blogg.) Så baserat på hennes bidrag till biennalen har jag påbörjat min egna samling av mattelådor. Tanken är att då en elev är klar med sina uppgifter (eller annars bara som utfyllnad på en lektion) kan hen få gå och ta itu med ett problem från tankelådorna. Jag har märkt att eleverna tyvärr mer och mer tenderar att ta fram sina telefoner eller starta ett spel på datorn då de är klara med sina matte-uppgifter. Det här försöker jag verkligen jobba hårt med att de ska träna bort. Inne i mitt klassrum tränar vi hjärnan på ett så varierande sätt som möjligt!! Så då en elev är klar får hen ta en annan sorts träning än vad kanske uppgifterna vi håller på med just nu ger. För tyvärr blir eleverna bara sämre och sämre på att anstränga sig i närmare 45 minuter. (Men det är ett helt annat blogginlägg...)

Som sagt så har jag sakta börjat bygga fram materialet och först ut här på bloggen är K-doku. I det bifogade materialet finns sex olika k-dokun (med facit). Endast två har jag lyckats avgöra svårigheten på, men de är alla ungefär lika svåra. 

Instruktionerna är: 

Främst har jag tänkt att tankelådorna ska innehålla uppgifter som tränar logiskt tänkande, slutledningsförmåga, uthållighet, ibland matematik och att uppgifterna görs med papper och penna (inte alla).  

Kanske detta är något som passar som variation i lektionerna så här i december?

Material: K-doku

Tidsåtgång: Väldigt varierande

Exempel på några tidigare blogginlägg som tangerar detta: Knep och knåp, Julkalender, Logik och Tankenöt.

Summan av svaren - Ekvationer

Detta är en ekvationsövning som eleverna gör i grupper på 3-4 elever. Varje elev behöver ett eget svarspapper där hen gör sina beräkningar. På katedern har jag alla uppgifter utspridda. Uppgifterna är kopierade så att varje set av uppgifter är på papper av samma färg (för att underlätta för eleverna att hitta uppgifterna). De fyra första seten har jag kopierat upp i sex exemplar (=24 elever kan jobba samtidigt med ett set), de fyra sista har jag bara fyra av (=16 elever kan jobba samtidigt med ett set).

Instruktioner:

Dela in klassen i grupper på 3-4 elever (redan detta är en bra övning för eleverna. Målet är att ha så många grupper på 4 som möjligt, men antalet får inte vara annat än 3 eller 4. Hur ska vi dela in klassen?). Varje elev har ett eget svarspapper framför sig. Uppgifterna är tänkta att göras i denna ordning (se till vänster), men det är egentligen ingen skillnad i vilken ordning seten utförs. En från varje grupp kommer efter uppgift nr 1-4 (nummer uppe i högra hörnet) i samma set (samma färg på papper och samma symbol uppe i vänstra hörnet). Om en grupp är endast tre elever så tar de alltid uppgift 1-3. Därefter funderar gruppen tillsammans på vem som ska lösa vilken uppgift. När uppgiften är vald, ringar man in numret i respektive ruta. Därefter löser man sin uppgift. Då alla i gruppen är klara adderar man svaret på lösningarna och kommer fram till läraren och kontrollerar att summan är korrekt. Om summan är rätt kan de lämna tillbaka uppgiftskorten och ta nästa set med uppgifter. Om summan är fel måste de kolla igenom sina svar och försöka hitta felet. Om de inte hittar felet brukar jag hjälpa med små ledtrådar. Uppgifterna blir lite svårare med varje set, men i varje set finns det lite variation i svårighet, så bäst är det om det är en ganska heterogen grupp som jobbar tillsammans.

Detta var otroligt (och kanske lite överraskande) motiverande för eleverna. En grupp ville t.o.m. hellre räkna vidare än ta rast!! Jag bad dem faktiskt att försöka beskriva varför de tyckte att det var så roligt. Först var svaret "det bara är roligt", men efter en stund kom det "för att uppgifterna inte är i boken". Så ibland är det inte mer än så som krävs. Dessutom tror jag att övningen är lite roligare på grund av att man ska kolla om summan man får är rätt. Det kan lite jämföras med ett escape rum där man löst ledtrådar, har en kod och ska kontrollera om man får upp låset. Man blir glad när det kommer upp (=när summan är rätt) och om det är fel, om låset inte kommer upp, måste man titta på sina lösningar och göra felsökningar. 

Kunskaper som krävs: grunderna i ekvationslösning, att förenkla då det finns ( ), ekvationer med nämnare, bråkräkning, lite decimaltal (snart kommer en light-version till denna, håll utkik!!)

Material: uppgifter, svarslappar, facit
Tidsåtgång: 45 min

 

Förhastade förhållanden

Detta är en laborativ övning med förhållanden och förhållandens värde. Jag brukar göra den efter att vi gått igenom grunderna.  

Låt eleverna arbeta i par. Påminn dem om att samarbeta, kommunicera, använda rätta termer och att inte gå vidare innan båda i paret förstår. Det är väldigt lärorikt att förklara för en klasskamrat. Varje par ska ha 10 kuber av de angivna färgerna. Sedan ska de plocka fram rätt antal kuber baserat på ledtrådarna i uppgiften. I den sista uppgiften gäller det att skriva förhållandet och förhållandets värde. I synnerhet förhållandets värde kan eleverna behöva hjälp med hur de ska skriva för att göra det korrekt. 

Förutom träning angående förhållanden är detta en otroligt bra övning i läsförståelse. 

Material: Kuber, uppgiftspapper
Tidsåtgång: 25 min

Potens pixel

I den här övningen får eleverna träning i potensreglerna för multiplikation och division av potenser med samma bas. Samtidigt kräver den noggrannhet, koncentration och finmotorik.

Eleven utför beräkningarna nere till vänster på pappret, hittar rätt svar uppe till vänster och flyttar rätt pixelrad till det tomma rutfältet. Om rutorna är rätt färglagda ska det bli en gullig bild. 

Material: Uppgiftspapper, penna, linjal (kan vara bra för att hålla koll på raderna)
Tidsåtgång: 20 min