Multipikationsspel

Detta är ett spel som tränar multiplikation och faktorisering samt befäster begreppen faktor och produkt.  

Spelets gång:
Dela i klassen i grupper på 2 - 4 elever. Den som har det längst förnamnet börjar. En speltur börjar alltid med att man säger en multiplikation vars produkt är talet man står på. Multiplikationen får bestå av fler än två faktorer. Om multiplikationen inte har sagts tidigare, får man kasta tärningen och gå så många steg framåt som ögontalet visar. Sedan är det nästa spelares tur. Om man inte kommer på en multiplikation eller inte kommer på en ny multiplikation (en som inte sagts) tar man ett steg bakåt. Den som kommer först i mål vinner.   

Material: Spelplan, spelpjäser, tärning, anteckningsmaterial
Tidsåtgång: 20 min

Sherlock

Ett av mina favorit datorspel under uppväxten var Sherlock (det andra var Tetris 😀). Det finns att spela fortfarande, men eftersom jag försöker att undvika spel på datorer i klassrummet (antar att de flesta elever gör det helt tillräckligt på fritiden) så skapade jag en pappersvariant av spelet. (Till exempel här kan man spela det online.)

Först lite reklam om själva spelet. Spelet tränar olika förmågor hos eleven:

Logiskt tänkande – Spelet kräver att eleven drar slutsatser baserat på ledtrådar.

Problemlösningsförmåga – Eleven måste analysera den information som finns och hitta den mest effektiva vägen till en lösning.

Känna igen mönster – Eleven behöver kunna identifiera samband mellan olika ledtrådar och använda dessa för att dra slutsatser.

Resonemang – Spelet bygger på att utesluta omöjliga alternativ för att komma fram till den enda möjliga lösningen. 

Koncentration och uthållighet – Att lösa Sherlock-pusslen kräver noggrannhet och uppmärksamhet på detaljer under längre tid.

Minne – Eleven måste hålla reda på tidigare slutsatser och information för att kunna använda dem till att komma vidare i pusslet.

Spelets gång:
Målet är att komma underfund med i vilken kolumn varje person, frukt, hus, fordon, bokstav och tärning ska vara. Överst på pappret står det om man vet färdigt någon position. Till näst kommer kolumn-ledtrådar, dvs. de som är under varandra ska finnas i samma kolumn. Sedan har vi de olika rad-ledtrådarna:

Figurerna finns i kolumnerna bredvid varandra. 

Figurerna finns INTE bredvid varandra. 

Apelsin finns till vänster om röda huset.

Vita huset finns mellan barnet och bokstaven C.
Gäller även i omvänd ordning, dvs. C, vitt hus, barn.
Gäller de tre på varandra följande kolumnerna, 
dvs. inga kolumner emellan. 

Gula huset och äpplet har en kolumn emellan sig
och i den kolumnen får bokstaven B inte finnas.

Ledtrådarna skall läsas igenom flera gånger eftersom man hela tiden får nya tips. Då när eleverna vet var en figur inte kan vara ska de kryssa över den figuren på sin spelplan. Då när eleven vet var en figur kan vara, kan de ringa in den figuren (eller så bestämmer de själva hur de vill markera på sin spelplan). Då när de vet med säkerhet en figurs position placerar de kortet på rätt ställe (använd gärna häftmassa, annars kan de glida omkring på spelplan). Detta är lite knepigare än då man spelar på datorn. Där försvinner de alternativ man klickar bort eller då man placerar med säkerhet en figur på en plats. Så lite råddigare är det nog med pappersversionen, men eleverna tyckte nog att det fungerade riktigt bra ändå. Man måste bara vara noga och konsekvent i sitt markerande på spelplan. 

Varje pussel har endast en lösning (har lagt facit med som sista bild i bilagan). Man ska inte behöva gissa sig fram till något i något skede av spelet. Om man kör fast är det oftast just resonemang man måste ta sig till, dvs. utesluta alternativ baserat på ledtrådarna. 

Jag har låtit eleverna själva välja om de vill jobba i par eller ensamma. Båda har sina fördelar och nackdelar i detta spel. Tre elever i en grupp skulle jag avråda från. 

Tidsåtgång: Beror på elev och pussel, men minst 15 min

Material: Spelplan, uppsättning med de olika figurerna (en figur/kort), vattenlöslig tusch, ledtrådar till pussel. Kopieringsunderlag för sex olika pussel (jag har gjort en uppsättning med 14 spelplaner och påsar med figurerna, så att vissa kan jobba ensamma och vissa i grupp. Själva pusslen kopierar jag bara upp, dvs. dem laminerar jag inte.)

Tankelådor - K-doku

På matematikbiennalen i våras var jag på en workshop med "Johannas mattelådor". Hennes innehåll var främst riktat till åk 1-6, men som koncept tyckte jag att det var en strålande idé. (Tips! Följ hennes insta-konto johannas_matteklassrum för att få undervisningstips eller hennes blogg.) Så baserat på hennes bidrag till biennalen har jag påbörjat min egna samling av mattelådor. Tanken är att då en elev är klar med sina uppgifter (eller annars bara som utfyllnad på en lektion) kan hen få gå och ta itu med ett problem från tankelådorna. Jag har märkt att eleverna tyvärr mer och mer tenderar att ta fram sina telefoner eller starta ett spel på datorn då de är klara med sina matte-uppgifter. Det här försöker jag verkligen jobba hårt med att de ska träna bort. Inne i mitt klassrum tränar vi hjärnan på ett så varierande sätt som möjligt!! Så då en elev är klar får hen ta en annan sorts träning än vad kanske uppgifterna vi håller på med just nu ger. För tyvärr blir eleverna bara sämre och sämre på att anstränga sig i närmare 45 minuter. (Men det är ett helt annat blogginlägg...)

Som sagt så har jag sakta börjat bygga fram materialet och först ut här på bloggen är K-doku. I det bifogade materialet finns sex olika k-dokun (med facit). Endast två har jag lyckats avgöra svårigheten på, men de är alla ungefär lika svåra. 

Instruktionerna är: 

Främst har jag tänkt att tankelådorna ska innehålla uppgifter som tränar logiskt tänkande, slutledningsförmåga, uthållighet, ibland matematik och att uppgifterna görs med papper och penna (inte alla).  

Kanske detta är något som passar som variation i lektionerna så här i december?

Material: K-doku

Tidsåtgång: Väldigt varierande

Exempel på några tidigare blogginlägg som tangerar detta: Knep och knåp, Julkalender, Logik och Tankenöt.

Summan av svaren - Ekvationer

Detta är en ekvationsövning som eleverna gör i grupper på 3-4 elever. Varje elev behöver ett eget svarspapper där hen gör sina beräkningar. På katedern har jag alla uppgifter utspridda. Uppgifterna är kopierade så att varje set av uppgifter är på papper av samma färg (för att underlätta för eleverna att hitta uppgifterna). De fyra första seten har jag kopierat upp i sex exemplar (=24 elever kan jobba samtidigt med ett set), de fyra sista har jag bara fyra av (=16 elever kan jobba samtidigt med ett set).

Instruktioner:

Dela in klassen i grupper på 3-4 elever (redan detta är en bra övning för eleverna. Målet är att ha så många grupper på 4 som möjligt, men antalet får inte vara annat än 3 eller 4. Hur ska vi dela in klassen?). Varje elev har ett eget svarspapper framför sig. Uppgifterna är tänkta att göras i denna ordning (se till vänster), men det är egentligen ingen skillnad i vilken ordning seten utförs. En från varje grupp kommer efter uppgift nr 1-4 (nummer uppe i högra hörnet) i samma set (samma färg på papper och samma symbol uppe i vänstra hörnet). Om en grupp är endast tre elever så tar de alltid uppgift 1-3. Därefter funderar gruppen tillsammans på vem som ska lösa vilken uppgift. När uppgiften är vald, ringar man in numret i respektive ruta. Därefter löser man sin uppgift. Då alla i gruppen är klara adderar man svaret på lösningarna och kommer fram till läraren och kontrollerar att summan är korrekt. Om summan är rätt kan de lämna tillbaka uppgiftskorten och ta nästa set med uppgifter. Om summan är fel måste de kolla igenom sina svar och försöka hitta felet. Om de inte hittar felet brukar jag hjälpa med små ledtrådar. Uppgifterna blir lite svårare med varje set, men i varje set finns det lite variation i svårighet, så bäst är det om det är en ganska heterogen grupp som jobbar tillsammans.

Detta var otroligt (och kanske lite överraskande) motiverande för eleverna. En grupp ville t.o.m. hellre räkna vidare än ta rast!! Jag bad dem faktiskt att försöka beskriva varför de tyckte att det var så roligt. Först var svaret "det bara är roligt", men efter en stund kom det "för att uppgifterna inte är i boken". Så ibland är det inte mer än så som krävs. Dessutom tror jag att övningen är lite roligare på grund av att man ska kolla om summan man får är rätt. Det kan lite jämföras med ett escape rum där man löst ledtrådar, har en kod och ska kontrollera om man får upp låset. Man blir glad när det kommer upp (=när summan är rätt) och om det är fel, om låset inte kommer upp, måste man titta på sina lösningar och göra felsökningar. 

Kunskaper som krävs: grunderna i ekvationslösning, att förenkla då det finns ( ), ekvationer med nämnare, bråkräkning, lite decimaltal (snart kommer en light-version till denna, håll utkik!!)

Material: uppgifter, svarslappar, facit
Tidsåtgång: 45 min

 

Sjätte blixten

Här kommer ett spel som tränar att storleksordna decimaltal, både positiva och negativa. Spelet grundar sig på spelet 6 Nimmt. (Se till exempel här). Jag har ändrat på korten så att det finns flera decimaltal, men också negativa tal (vilket orginalspelet inte har). Den här kortpacken innehåller 64 kort, vilket innebär att det kan vara 2-6 spelare i en grupp.

Spelets gång:

Blanda korten och dela ut 10 kort åt varje elev (spelare). Ta de fyra första korten från högen av de återstående korten och placera dem uppvända på bordet. Dessa kort utgör alla första kort i varsin rad. Resten av kortpacken läggs åt sidan, de används inte under denna spelomgång.

Varje elev väljer ett av sina kort på hand och lägger det nedvänt framför sig på bordet. När alla elever lagt ned ett kort vänds de upp. Eleven med det lägsta kortet placerar ut detta kort i någon av de fyra raderna. Korten placeras alltid bredvid varandra i en rad. Sedan är det eleven med det näst lägsta kortets tur att placera ut sitt och så vidare tills alla elever har placerat ut sitt kort.

Regler hur korten placeras ut:

Varje kort kan endast placeras ut i en rad. Värdet på korten i en rad måste alltid stiga från vänster till höger (= stigande värde). Kortet placeras ut i den rad där skillnaden mellan det lägre kortet på bordet och elevens kort (som hen ska lägga ut) är så liten som möjligt (= minsta skillnaden). Allt är frid och fröjd så länge som

1. eleven inte lägger det sjätte kortet i en rad. Då måste hen ta upp de fem första korten i raden, = straffhögen. Det egna kortet, det sjätte kortet, blir kvar i raden som det första kortet på en ny rad.

2. eleven har ett kort som är lägre än det sista kortet i varje rad. Då får eleven själv bestämma vilken rad hen tar alla upp alla kort i till sin "straffhög" och det egna kortet placeras som det första kortet på en ny rad.

På detta sätt fortsätter spelet tills alla 10 kort på handen har placerats ut. Då omgången är klar, räknar alla elever hur många blixtar de har tagit upp totalt då de har tagit sina "straffkort". Antalet blixtar (1 till 5 per kort) noteras på ett papper och kortpacken blandas och nya 10 kort delas ut åt alla elever. Då spelet är slut så har den elev som samlat ihop minst antal blixtar vunnit.

Eftersom många elever nuförtiden är ganska ovana att spela spel kan det ta en stund innan de förstår spelets gång, men då de väl kom igång tyckte de verkligen om spelet. Eftersom det är ett ganska knepigt spel kan man låta dem spela 6 Nimmt först för att förstå spelets gång och sedan byta ut korten mot dessa med decimaltal och negativa tal.

Här kan man testa att spela online. (Finns säkert många andra ställen också...)

Material: Spelkort (finns fyra uppsättningar, printa dubbelsidigt så att alla kort med t.ex. gröna blixtar på baksidan hör till en uppsättning)

Tidsåtgång: åtminstone 45min

Zombiejakt

 

Zombier i koordinatsystem.

Min otroligt påhittiga kollega Trang har kommit på en motiverande övning i samband med ekvationssystem. Och den passar ju ypperligt nu vid halloween. 

Eleverna ska lösa ekvationssystem (det finns nio uppgifter på ett papper). Lösningen till ekvationssystemet prickar en zombie i huvudet ("headshot", för vi vet ju alla att det är det enda sättet att ta kål på zombier!). Om lösningen träffar zombien i en annan kroppsdel, så har man beräknat fel. Så övningen är ganska självrättande. Eleverna utför uppgifterna i häftet och kollar lösningen på pappret och fyller i vilket ekvationssystem som träffar vilken zombie. Det är också bra om de skriver lösningen i rutan.

I materialet finns det fyra olika övningspapper. I det första övningspappret har jag valt uppgifter som lämpar sig bra för den grafiska lösningsmetoden, det andra pappret för insättningsmetoden, det tredje för additionsmetoden och det fjärde och sista pappret har blandade uppgifter för elever som vill testa på alla tre metoder. Efter varje uppgiftspapper finns det ett facit åt läraren. Vi gjorde den här övningen efter att vi gått igenom alla tre metoder och eleverna var verkligen motiverade av att se vilken zombie de träffade. 

Material: Övningspapper, anteckningsmaterial
Tidsåtgång: Minst 45 min 

Förhastade förhållanden

Detta är en laborativ övning med förhållanden och förhållandens värde. Jag brukar göra den efter att vi gått igenom grunderna.  

Låt eleverna arbeta i par. Påminn dem om att samarbeta, kommunicera, använda rätta termer och att inte gå vidare innan båda i paret förstår. Det är väldigt lärorikt att förklara för en klasskamrat. Varje par ska ha 10 kuber av de angivna färgerna. Sedan ska de plocka fram rätt antal kuber baserat på ledtrådarna i uppgiften. I den sista uppgiften gäller det att skriva förhållandet och förhållandets värde. I synnerhet förhållandets värde kan eleverna behöva hjälp med hur de ska skriva för att göra det korrekt. 

Förutom träning angående förhållanden är detta en otroligt bra övning i läsförståelse. 

Material: Kuber, uppgiftspapper
Tidsåtgång: 25 min