Tänkande klassrum - första uppgiften!

Eleverna på bilden löser ett
annat problem. 

Som jag nämnde igår så kommer detta läsår att präglas av arbetsmetoder/övningar som får eleverna att tänka. Det är i alla fall planen, få se hur jag lyckas. 😃

Åttorna har under läsårets första lektion fått fundera på problemet "1001 en-eurosmynt". Uppgiften är ett otroligt bra exempel på att först behöva förenkla till 10, 20 eller 30 mynt för att upptäcka ett mönster. Mina elever klarade av uppgiften med varierande framgång men det var intressant att lyssna på dem i deras resonemang. 

Material: 1001 en-eurosmynt som pdf
Tidsåtgång: 15 min (men tar längre om man vill att många grupper ska komma till ett svar)

(Själva uppgiften är ur boken "Att skapa tänkande klassrum" och finns på flera andra ställen också, så inte min egen!)

Läsårsstart 2026-27

Nytt plakat på klassrumsväggen.
Att tänka kommer att vara fokus i år!

Tjohoo!!! Nu har det nya läsåret kört igång! Detta läsår kommer jag att fokusera främst på tänkande och läskunnighet. (Hoppas jag lyckas med det hela läsåret...) Jag har blivit inspirerad av boken "Att bygga tänkande klassrum i matematik" av Peter Liljedahl, så en hel del av inläggen här på bloggen kommer säkert att handla om olika startuppgifter. Har någon bra uppgifter som får elever att tänka tar jag gärna emot. 

Jag önskar alla ett fint läsår 2026-2027!!

Förbytta bråkbitar

I år valde jag att göra väldigt mycket laborativt i samband med bråkberäkningar med årskurs 7. En hel del material finns från tidigare, men några nya uppgifter skapade jag, bland annat "förbytta bråkbitar". Den här övningen tränar att förlänga och förkorta bråk. 

Varje par/grupp har en uppsättning med bråkbitar och varje elev har ett eget övningspapper. Först plockar eleverna fram det antal bitar som står på pappret och skriver bitarna som ett bråk. Sedan ska de fundera vilka bitar ska de byta ut till (som är lika mycket) så att det blir så få bitar som möjligt. Då de kommit på detta skriver de förkortningen i rutan och ritar bitarna. Förlängningen görs på motsvarande sätt, men tvärtom. I rutan står med vad bråket ska förlängas med.

Material: Bråkbitar, övningspapper
Tidsåtgång: 20 min

Detta är läsårets sista inlägg! Ha ett skönt sommarlov!!

PotensPolynomEscape

De senaste veckorna har niorna fått fokusera på repetition av matematiken i åk 7-9. Deras sista repetitionslektion med potenser och polynom blev ett "Escaperum". 

Dela in klassen i grupper på fyra (om det inte går jämnt ut så kan det även finnas tre elever i en grupp). Alla elever ska få ett eget lösningsblad att utföra uppgifterna på. Framme på katedern finns alla korten med uppgifterna. En elev kommer och väljer ett set. Ett set = fyra kort med samma symbol uppe i vänstra hörnet och uppgiftsnumren 1-4 (står uppe till höger). För att underlätta sökandet har korten i samma set samma färg. (Om en grupp är tre elever tar de korten numrerade 1-3). Sedan väljer de inom gruppen vem som löser vilken uppgift. Eleven ska skriva numret i spalten till vänster, gör ordentliga beräkningar i lösningsrutan och sedan klurar de ut vilket tal symbolen motsvarar (ex. summan av exponenterna, summan av koefficienterna).
Då de har gjort några uppgifter brukar jag gå runt och kolla om deras kod (vilket tal symbolen motsvarar) är rätt. Jag ringar in de rätta svaren och de som är fel ber jag dem först att kolla att de räknat koden rätt, sedan kontrollerar alla sin egen lösning och till sist hjälper de att kontrollera varandras. Om de inte hittar felet brukar jag berätta vilken uppgift som har fel lösning.
De grupper som är tre kommer ju till "fel svar", så på deras lapp brukar jag skriva in vilket tal det ska vara (dvs. om de skulle ha varit fyra i gruppen) så att de har rätt tal för symbolen sedan då de ska knäcka burkens kod. Då alla uppgifter är korrekta ska de lösa den sista uppgiften längst ner på pappret för att få upp låset till burken. 

Material: Uppgifter + lösningsblad, facit, burk med lås och belöning
Tidsåtgång: 55 min 

Jag tror att detta skulle passa i gymnasiet i t.ex. repetitionskursen. Men meddela om jag har fel!

Pi trolleri

Jag är fascinerad av trolleritrix och skulle gärna använda sådana i undervisningen. Men tyvärr kan jag inte fler än två...

Här kommer dock ett tips på ett enkelt trick för att visa att "pi finns över allt". Jag testade detta första gången i samband med att vi just hade gått igenom cirkelns omkrets och eleverna blev bekanta med begreppet pi. Men efter detta skall det bli ett årligt inslag vid just det tillfället, eller på Pi-dagen!

Trolleritricket går ut på att ha fem frivilliga elever. Jag valde fem elever från varje "kolumn" från mitt håll sett, så att elev 1 var i kolumn ett (från mig sett längst till vänster) och elev fem var i kolumn 5 (längst till höger från mig). Varje elev fick 4 kort (se bild, elev 1 har korten uppe till vänster, elev 5 korten nere till höger). Sedan valde varje elev slumpmässigt ett kort från sin hand och jag skrev upp det femsiffriga talet som bildades på tavlan. Kortet eleven hade valt sattes på bordet så att det inte kunde väljas på nytt. Sedan gjorde vi på samma sätt ytterligare tre femsiffriga tal som jag skrev upp på tavlan. Därefter fick eleverna addera alla femsiffriga tal med varandra. Jag skrev summan på tavlan och efter en liten stund placerade jag in ett , efter trean. TADAAAAA!!! Pi finns överallt!!

(Jag testkörde tricket först med en 9:a och då såg de hur jag plockade ut spelkorten, så när jag körde tricket "på riktigt" med 8orna frågade jag först att "vill ni se ett trick?", de svarade förstås "ja", jag hämtade en kortpacke från skåpet med kort och delade ut utan att titta dessa kort som finns på bilden. Jag hade alltså förberett en kortpacke med korten i just den här ordningen. Då blev det ett större wow än med gruppen som såg att korten inte var slumpmässigt valda)

Material: Förberedd kortpacke
Tidsåtgång: 5 min

TermBingo

Bild skapad av CoPilot.

Bingo är ett otroligt bra "spel" för att engagera elever. I denna övning tränar eleverna begreppen term, konstant och koefficient. Börja med att dela ut en lapp per elev. Sedan ska de välja 9 uttryck av de 16 alternativen som finns på lappen. Då alla är klara sätter ni igång. Jag brukar bestämma på förhand i vilken ordning jag säger uttrycken, för att inte påverkas av vad eleverna önskar att jag ska ta. Detta kan man göra genom att t.ex. klippa ut alla uttryck och lotta eller numrera dem på en egen lapp på förhand. Sedan ger du ledtrådar i stil med: "Jag tänker på ett uttryck med konstanten 2. (Paus. Låt eleverna märka att det finns två alternativ innan du ger nästa ledtråd.) Koefficienten är 5." Låt eleverna sätta pennan på uttrycket, gå sedan runt och kolla att de har rätt innan du skriver rätt uttryck på tavlan. Fortsätt sedan med liknande ledtrådar. Du kan även använda dig av antalet termer (i denna övning antingen en term eller två termer). Vi brukar spela bingo åt alla håll, dvs. vågrätt, lodrätt och diagonalt. Efter att första eleven fått bingo, brukar vi köra ännu två rader. Ibland ända tills någon har full spelplan. 

Material: Bingoplattor, penna
Tidsåtgång: 15 min

Fiffigt fyndat

Detta är en utveckling av spelet "Fynda fiffigt" eftersom eleverna gillade det spelet så mycket. 

Istället för att träna procentuell sänkning tränar eleverna att beräkna utgångsvärdet. 

Eleverna jobbar i par, men egentligen är det ingen skillnad hur många som är med i gruppen. Varje elev har en egen "shoppinglista", penna och räknare. Den elev som har högsta procenten fler kusiner än syskon börjar med att kasta en grön och en vit tärning (vi ändvände 10-sidig tärning och då är 10 = 0). Den gröna tärningen anger tiotalet i rabatten och den vita tärningen anger entalet i rabatten. Sedan får eleven välja vilken vara från shoppinglistan hen har köpt med just denna rabatt. I kolumnen "uträkningar" skall ordentliga uträkningar skrivas (jag skrev modellexempel på tavlan) och i kolumnen längst till höger fyller hen i ursprungspriset. Det gäller att inse att prislappen i bilden till vänster är hur mycket man betalar - vilket procent av hela priset motsvarar det då de vet rabattprocenten? Medan elev 1 räknar kan elev 2 kasta sina tärningar, välja sin produkt och beräkna sitt ursprungspris. Sedan då alla sju produkter har bestämt ursprungspriset för adderar eleverna alla priser och beräknar hur mycket varorna skulle ha kostat utan rabatten. Den elev som har lyckats shoppa de dyraste varorna vinner. 

Material: shoppinglista, tärningar (grön och vit), räknare
Tidsåtgång: 20 min