Ekvationsrace

Då vi med åttorna i några lektioner hade tränat att lösa textupgifter med ekvationer, gjorde vi en liten tävling. Jag delade in min grupp på 20 elever i fyra grupper. Vi placerade ett bord längst fram i varje led och ett längst bak. En stol vid varje pulpet och mellan första och sista tre stolar för de övriga eleverna att sitta på. 

Då jag säger "Platserna, färdiga, vänd" så får "gula eleven" vända uppgiftspappret och läsa uppgiften. Då det gått 20 sekunder ropar jag "byt", och eleverna flyttar sig framåt enligt pilarna. 

Nu sätter eleven, som just var gul och nu är blå, igång med att lösa uppgiften. När 20 sekunder har gått är det igen dags att byta platser. Så här fortsätter det tills någon grupp säger att de är klara. Då tar alla paus och jag kontrollerar att lösningen är korrekt. Endast svaret duger absolut inte! Det skall vara korrekta beteckningar (vad har de gett variabeln x), korrekt ekvationslösning samt fullständigt svar. Om laget har rätt får de en poäng och sedan tar vi nästa uppgift. Eleverna orkar (i alla fall mina) ungefär fem uppgifter. 

Denna typ av race kan göras med många olika innehåll (exempelvis Pythagoras sats, cirkeltextuppgifter, ekvationssystem, trigonometri, geometri) eftersom träningen främst är att klara av att göra tydliga beteckningar så att andra hänger med i tankegången. 20 sekunder är lämplig tid (har prövat mig fram). 

Material: papper, penna, textuppgifter (dessa använde jag till ekvationslösningen)

Tidsåtgång: 30min

GeoKonst

Idag påbörjade vi geometrin genom att rita ett konstverk. Instruktionerna var att rita något med juligt tema och som innehöll så mycket geometri som möjligt. Då ungefär 20 minuter hade gått ritade eleverna en bingoplatta av storlek 5*5 rutor i sitt häfte. Jag ritade motsvarande tomma platta på tavlan. För att lotta vilken ruta som kommer till näst kan man använda sig av små lappar med BINGO och 1-5 på. Då jag hade lottat fram rutan, kollade jag från min egna bingoplatta vilket begrepp som stod i rutan. I rutan på tavlan ritade jag begreppet varefter eleverna fick säga vilket geometriskt begrepp det är frågan om. Samtidigt som eleverna kontrollerade om de hade begreppet i sitt konstverk berättade jag om begreppet (definition och hur man betecknar). Sedan lottade vi nästa ruta. Den som först har fem i rad får ropa BINGO. Eleverna var otroligt koncentrerade hela "teorigenomgången". Och förstås lyssnade vi på julmusik medan de ritade.

Material: papper, färgpennor, linjaler, passare, sax, lim, bingoplatta
Tidsåtgång: 45min

Likformig labyrint

Detta spel är en fortsättning på förra inlägget "Finns i monomsjön". Förutom att detta tränar likformighet så får eleverna övning i att addera likformiga termer.

Spelets gång:
- dela in eleverna i grupper på 2-4 personer
- varje grupp skall ha en labyrintbana, uppsättning monomkort samt varsin spelpjäs
- den som vaknade senast i morse får börja, genom att ta ett monomkort ur högen (bildsidan neråt). Om monomet är likformigt med någon angränsande ruta (även diagonalt) får spelaren flytta framåt sin spelpjäs. Om spelaren vet summan av monomen (monomet på kortet + monomet på rutan dit pjäsen flyttades) så får spelaren ta ett nytt kort. Turen tar slut då spelaren inte fick ett likformigt kort / spelaren inte klarar av att beräkna summan (be dem eleverna hjälpa varandra att beräkna, samt kontrollera att motspelaren räknar rätt) / inte vill flytta till den rutan (t.ex. om rutan är bakåt, dvs. längre bort från målet).
- spelet fortsätter i tur och ordning tills någon har kommit i mål.
- vissa rutor har två olika monom, så dessa kan vara likformiga med två olika kortsorter. Jokerkorten har fyra olika monom, så då har eleven fyra alternativ att välja emellan. 

Material: Monomkort, labyrintbana, spelpjäser
Tidsåtgång: 20min

Finns i monomsjön

De flesta elever har spelat "Finns i sjön", så detta spel, som tränar att hitta likfomiga termer,  går snabbt att sätta igång med eleverna.

Dela eleverna i grupper på 3-5 elever. Sätt alla kort i monomsjön och så plockar varje spelare upp fem kort som hen har på handen). Den som har flest bokstäver i sitt namn får börja. Eleven frågar av en annan elev (man måste säga på förhand av vem man frågar) enligt något kort man har på handen, t.ex. kan spelaren på bilden fråga "Sanna, kan jag få alla dina x i kvadrat?". Om Sanna har kort som är likformigt med det som frågas efter måste hon ge alla kort och då får spelaren fortsätta att fråga. Om Sanna däremot inte har likformigt kort svarar hon: "Finns i monomsjön". Sedan är det nästa spelares tur. Av varje "sort" finns det åtta kort, men om man får ihop fyra av samma får man lägga ner dem på bordet. Det finns även joker-kort, som har fyra olika variabeldelar, eleven får själv välja vilken av dem han använder joker-kortet till. Om någon spelare blir utan kort får hen ta upp ett kort från sjön för att kunna fortsätta att delta i spelet. Vinnaren är den spelare som har flest högar på bordet när spelet är slut. 

Material: Monomkort
Tidsåtgång: 20min

Närmast noll

Korten på handen = 0 

Jag tycks vara riktigt spelinriktad denna höst för här kommer ännu ett spel. Detta spel tränar addition och subtraktion av heltal. 

Dela in eleverna i grupper på 3-5 elever (antalet är egentligen inte så viktigt, men tror att ungefär 4 per grupp blir bäst). Varje grupp skall ha en vanlig kortpacke, där jokrarna plockas bort. Vi valde att ässen är 14, men spelet kan göras lättare genom att äss är 1 och alla bilderkort tas bort. Bilderkorten bör gås igenom och helst skrivas på tavlan vilka tal de motsvarar. I detta spel är de röda korten (hjärter och ruter) positiva tal och de svarta (klöver och spader) negativa tal. 

Varje spelare tilldelas 5 kort och man skall hela tiden ha fem kort på handen. Första spelaren, efter delaren, väljer ett kort från handen att lägga ner på bordet med bildsidan uppåt och tar ett nytt kort från kortpacken. Nästa spelare kan välja att ta det synliga kortet eller ett nytt från kortpacken. Före man tar från kortpacken måste man lägga bort ett från handen. Man skall hela tiden ha 5 kort på handen. Så här fortsätter man ett helt varv. Tidigast på det andra varvet kan en elev bestämma att avsluta omgången och då måste alla lägga ner sina kort på bordet och beräkna hur långt från noll summan av korten på handen är (i ett senare skede tänker jag gå tillbaka till detta och koppla ihop att det är absolutbeloppet av korten på handen de räknat, men i detta skede är, i alla fall för mina elever, absolutbelopp ett obekant begrepp). På sin egen tur får man antingen byta kort eller avsluta omgången (förutom på första varvet då man måste byta kort). Målet är att få en så liten summa som möjligt. Den som bestämmer att avsluta behöver inte ha 0 på handen utan enligt sin egen mening vara tillräckligt nära. Eleverna bokför resultaten och spelar åtminstone fyra varv. 

Material: Kortpacke, anteckningsmaterial
Tidsåtgång: 30min

Multiplikationsplattor

Multiplikationsplattor

Har du elever som inte har lärt sig tabellerna och som skriver av luntlapparna utan att tänka efter eller försöka komma själva fram till svaret? Då är här ett tips inspirerat av inlägget om multiplikation.  

Istället för att ha luntlappar, ha luntplattor. Låt varje tabell ha en egen färg och skapa pripelplattor för varje multiplikation. Se bild ovan. De blåa plattorna är 5:ans tabell, de gröna 6:ans, de gula 2:ans och de röda 8:ans. Förslagsvis: en tabell (en färg) i en påse där tabellen är skriven på påsen. 

Hur kan man skriva detta som en multiplikation?

Plattorna kan även användas för att konkretisera flerfaktorsmultiplikation och kommutativa lagen. (Åk4) Börja med att lägga fram en platta och öka sedan med flera lika. Fråga eleverna efter varje ökning, "Hur kan man skriva detta som en multiplikation"?

Min kollega Sonja Balthasar tipsar dagens inlägg. 😀

Vem där?

"Är det ett binom?"

"Nej."

Detta spel är inspirerat av spelet "Vem där?". 

Spelet spelas i par (om det inte går jämt ut kan en grupp vara tre så att man gissar i cirkel, A ställer frågor av B, B ställer frågor av C och C ställer frågor av A). Varje elev skall ha en spelplatta med alla polynom (motsvarar personerna i orginalspelet) och dra ett kort från högen. Detta kort skall motspelaren lista ut (motsvarar alltså person i orginalspelet) vilket betyder att man måste hålla det så att den andra inte ser det. Turvist ställer spelarna frågor till varandra för att luska ut vilket polynom som motspelaren har på sitt kort. Baserat på svaren markerar eleven sedan på sin egen platta vilka polynom som ännu är möjliga. (I orginalspelet fäller man ner personerna.) Den som först har kommit på vilket polynomet är har vunnit. 

Detta spel tränar terminologin för polynom. Innan vi spelade hade vi gått igenom termerna polynom, monom, binom, trinom, koefficient, variabel, konstant och gradtal. Det är väldigt informativt för läraren att lyssna på eleverna medan de spelar. Ger en bra inblick i deras kunskap i att använda korrekta termer. En rolig och bra övning!!

Material: Spelplattor till alla, en spelplatta klipps i bitar för att få korten till polynomet som eleverna gissar, tusch
Tidsåtgång: 20min 

Bråk textuppgifter

Många elever har problem med textuppgifter på grund av svag läsförståelse. Läsförståelsen skall inte enbart tränas på modersmålslektionerna utan måste arbetas med i samtliga ämnen. Uppmuntra eleverna att läsa!!!

Denna vecka har vi jobbat lite extra med textuppgifter i samband med bråkräkning. Eleverna fick sex uppgifter framför sig. 

E: Till först skulle de endast läsa igenom dem och rangordna vilken de tyckte såg lättast ut till den som såg svårast ut. 

P: Sedan jämförde de uppgifterna de valt med den som satt bredvid. De diskuterade varför de valt just den ordningen och diskuterade hur de skulle lösa uppgifterna. 

A: Då alla var klara röstade eleverna vilken de ville att vi skulle börja med, dvs den som de hade valt som lättast. Jag läste texten högt. Vi funderade på vad som frågades efter. Var det en andel eller ett värde (antal personer, antal muffins, € etc) som vi skulle få i svaret? Jag poängterade att det är viktigt att läsa flera gånger igenom uppgiften och alltid, innan man är klar, kontrollera att man verkligen svarar på frågan. Vilken information behöver vi? Finns det onödig information? Vilket räknesätt skall vi använda för att få svaret? I vissa fall förenklade vi uppgiften till heltal (den med äppelmust) för att eleverna skulle se vilket räknesätt de skall använda. (Om frågan är "du har 16 liter must och skall hälla upp i 2 liters flaskor, hur många flaskor behöver du?" så klarar de flesta av att komma på vilket räknesätt du skall använda)

Eleverna var väldigt fokuserade och den lilla bilden på varje uppgift var viktigare än jag trodde. En uppgift vars bild innehåll intresserar ansågs genast lättare än t.ex. den med datorer och e-post, som kan kännas ganska avlägset ändå för dagens elever. Dessutom blev några överraskade av att flera olika lösningsmetoder godkänns. Jag undrar om de har blivit itutade att endast ett sätt är det korrekta? 😕 

Material: Uppgifter
Tidsåtgång: 40min

Ettzy

Hmmm... är inte övertygad över namnet på spelet, men det är en kombination av att få ETT med bråk och tärningsspelet yatzy. Egentligen är den enda likheten med yatzy det att spelaren har tre kast och man sparar  tärningar om man vill och kastar således om valfri mängd tärningar, så att man har högst tre kast totalt. Målet med spelet är att lyckas få bråken att bli ett helt. För varje helt man får på sin tur får man ett poäng. Heltalen räknas i slutet av spelturen av de sex tärningarnas bråk. Efter att en spelare kastat sina tre gånger och man kontrollerat hur många hela det blev är det nästa spelares tur. Spelet löper bäst med grupper på 2-3 spelare.

Det är ett ganska krävande spel så det kan vara bra att ha anteckningsmaterial. Eftersom spelet tränar addition av bråk, både liknämniga och oliknämniga, går det att spela så fort som eleverna behärskar grunderna. Spelet kan även användas som utmaning i lägre klasser för elever som behöver differentiering uppåt. 

Här kommer en modellomgång för en spelare:

Kast ett.

Sorterar. Två ½ ger redan ETT. Sparar också 1/4.

Resultat efter andra kastet.

Konstaterar att summan av bråken på andra raden blir ETT.
Kastar inte fler kast. Får två poäng från första rundan.

Material: bråktärningar (jag har uppsättning med 6 tärningar), anteckningsmaterial

Tidsåtgång: varierar, man kan spela en given tid eller spela tills någon kommer till 5 poäng. 

Plocka potenser

Svarsplatta och spelplan. 

Detta spel baserar sig på tic-tac-toe, dvs. luffarschack. Spelet spelas i par (om man är udda antal, så kan man spela två på samma lag mot en annan elev) där båda har en spelplan med uppgifter framför sig (OLIKA UPPGIFTER!!) och en svarsplatta med motspelarens svar. Låt t.ex. den som har längsta efternamnet börja. Elev 1 säger t.ex. "Är svaret på C3 x¹⁰?" Elev 2 kollar på spelplattan med svar och om det är rätt så sätter båda på sin spelplatta elev 1:s symbol (antingen X eller O). Då har elev 1 plockat den rutan. Om svaret är fel lämnas rutan tom. Därefter är det elev 2:s tur att säga svaret till någon av sina uppgifter och elev 1 kontrollerar svaret på sin svarsplatta. På detta sätt fortsätter spelet tills någondera har fyra i rad. 

Spelet tränar multiplikation av potenser med samma bas, division av potenser med samma bas och potenser av en produkt. 

Material: Spelplattor och svarskort, vattenlösliga tuscher, papper att rengöra med

Tidsåtgång: 25min

Kora kortet - extended version

Kora kortet

Min kollega Sonja berättade om en utvidgad version hon gjorde med spelet Kora kortet. 

Hennes fyror hade spelat "kora kortet" och tyckte så om det så de önskade få spela mera. Sonja upplevde att de inte skulle lära sig mera genom att spela samma så hon gjorde en utvidgning av spelet. Hon använde den röda planen med två rader, gjorde ett plus och ett minustecken och gav dem additions- och subtraktionsutmaningar. Det blev en övning i positionssystem, huvudräkning, avrundning, uppskattning/överslagsräkning, och att använda räknare. Detta var mycket uppskattat av eleverna. 

Exempel på utmaningar:

Addition: summan blir så nära 1000 som möjligt, så nära 500 som möjligt

Subtraktion: differensen blir så nära 0 som möjligt, så stor som möjligt

Eleverna jobbade så att de först drog de sex korten. Sonja uppmanade dem sedan att uppskatta svaret i huvudet, och sedan slå på räknaren. Det här visade sig vara en bra övning på många plan, och det var roligt för läraren att följa med deras strategier. En elev använde uppställningsstrategier och utnyttjade korten han hade kvar som "minnessiffror". En annan avrundade så att hon fick lättare tal att räkna med, och sedan förfinade hon sin uppskattning. 

I en större grupp är subtraktionen nog för svår för fyror, då man hamnar på negativa sidan, men i Sonjas lilla grupp blev det bra diskussioner om varför man inte får slarva med i vilken ordning man skriver en subtraktion och det blev en bra introduktion till negativa tal. Tidsåtgången till detta beror väldigt mycket på hur aktiv läraren är med att kontrollera att elevernas uträkningar är korrekta innan de går vidare till nästa uppgift. 

Material: Spelkort, uppgiftskort och spelplattor

Tidsåtgång: 30min (då man spelar två gånger varje utmaning)

Potenskrig

Med åttorna började vi läsåret med att repetera begreppet potens. Jag gjorde endast en kort repetition av bas, exponent och potensensvärde, samt hur man räknar potenser på räknemaskinen innan vi satt igång med årets första spel!

De flesta i klassen var bekanta med kortspelet "Krig", som jag har baserat detta spel på. Spelet krig går ut på att kortpacken delas jämnt med alla deltagare, alla vänder samtidigt ett kort och den som har högst vinner alla korten. Om det råkar vara samma kort hos två (eller flera) som är högst, lägger man först ett kort med bildsidan ner på sin egen plats och sedan vänder man upp ett nytt kort som är då det nästa kort som deltar i kriget. Den som nu har högst vinner alla korten. Den som blir utan kort faller ut ur spelet. Detta spel repeterade jag muntligt innan vi satte igång med potenskrig.

Eleverna börjar med att sortera korten i svarta och röda kort, d.v.s. två högar. Därefter delar man, med bildsidan neråt, ut korten så att båda har 13 röda i en hög och 13 svarta i en annan. (Om man är tre i en grupp, annars går detta bäst parvis, så lönar det sig att ha två kortpackar för att det inte skall ta slut för snabbt). De röda korten är baskort och de svarta är exponentkort. Nu vänder båda sitt översta kort i röda högen (den skall ligga till vänster) och det översta i den svarta högen (den skall ligga snett uppåt till höger). Sedan räknar eleverna med hjälp av räknare vem som har det större värdet av sin potens. Den eleven vinner båda korten av den andra och lägger dem underst i sina egna respektive högar. Om det råkar bli samma (osannolikt) så gör man lika som i vanligt krig, d.v.s. först ett mellankort man inte ser valören på och sedan vänder man upp två nya som man jämför. 

Eleverna var väldigt ivriga och tyckte mycket om detta spel. Många lärde sig ganska snabbt att se när de behövde använda räknare för att jämföra värdet av potensen och när de kunde avgöra genom att bara se på basen och potensen. 

Material: En kortpacke per par, räknemaskiner
Tidsåtgång: 20 min

Nytt läsår, ny skola

Nytt läsår, nytt klassrum -
samma Nina!

Idag är fjärde dagen på det nya läsåret (för mig). Detta läsår är lite extra pirrigt i magen eftersom vi har flyttat in i en helt ny byggnad, med fyra skolor under samma tak. Väldigt spännande!!!

Här (finsk artikel) kan du läsa mer om det nya skolhuset.

Jag har haft turen att få ett klassrum som rymmer allt mitt matteundervisningsmaterial, så möjligheten att komma på ett besök till mitt "Matteland" gäller fortfarande. Vill du komma på besök är det bara att ta kontakt!! 

Även i år kommer jag att blogga undervisningstips och annat smått och gott. Inlägg dyker upp här på bloggen enligt hur jag hinner och i den takt jag kommer på innehåll till inläggen. Har du idéer du vill dela med dig - hör av dig, har du önskemål om innehåll - hör av dig!

Jag önskar er alla ett fint och givande läsår 2023-2024!!! 

Polygon lapptäcke

Här kommer ett spel, som min kollega Trang tipsade mig om. Jag har lite modifierat reglerna enligt egen smak. 😃 Kanske detta är något för dina elever så här i slutet på läsåret. 

Spelet går ut på att "låsa" så många polygoner som möjligt och på det sättet samla poäng. Reglerna finns med i dokumentet (som är delat längre ner i inlägget) men de så här har jag tänkt spelet:

1. Spelare 1 kastar tärningen och får lägga en O i samma antal trianglar som tärningen visar. Trianglarna måste sitta fast i varandra. Om spelare 1 vill låsa en figur (se figurer i tabellen) färglägger hen de trianglar som behövs till figuren med sin färgpenna. Man kan endast låsa hela figurer och endast i slutet av den egna turen. Om spelare 1 har låst en figur markerar hen i tabellen hurdan med ett sträck i den egna kolumnen.
   
   

2. Spelare 2 kastar tärningen. Nu får spelare 2 lägga O i samma antal trianglar som tärningen visar. Hen markerar sina O med den egna färgpennan.  Om spelare 2 vill låsa en figur avslutar han sin tur med att färglägga trianglarna i figuren och markerar detta i tabellen i sin egna kolumn. Sedan är det spelare 1 tur.
   
   

3. Spelet tar slut då någondera inte kan markera det antal trianglar som tärningen visar. Spelarna räknar sedan hur många poäng de har fått ihop. Spelaren med flest poäng vinner. 

Specialregler:
En triangel som inte är låst och bara har ett O i sig, kan den andra spelaren stjäla om den gränsar till en triangel som man själv tar under sin egen tur. Om man stjäl en triangel (eller flera) måste man använda den/de till en figur man låser under samma tur. 

Man kan endast låsa en figur per speltur och alltid efter att man har kastat tärningen och markerat sina trianglar med O.

Om man inte vill spela med specialreglerna så går det riktigt bra. Man kan även vara tre i en grupp, men de elever som spelade så trodde nog att det var roligare med bara två spelare per spelplan. Om man vill kan man taktikera en hel del, men som jag brukar designa mina spel så är det inget måste för att kunna vinna. 

Här kommer exempel på specialregeln:

Spelare 1 kastar en fyra och väljer att markera
4 trianglar (med grönt) utan att låsa en figur. 

Spelare 2 kastar en femma och väljer att stjäla två trianglar
av spelare 1.(Markerat med rött.) Därmed måste hen använda
åtminstone dessa två till att låsa en figur. Hen låser en
rektangeloch får därmed 3 poäng.
Sedan är det spelare 1:s tur att kasta tärningen. 

Material: färgpennor (2 st olika), en tärning, poängtabell och spelplan
Tidsåtgång: 20min

Detta är läsårets sista inlägg! Ha en skön sommar så ses vi igen i höst!!!

Tal i olika form

Korten ordnade i fyra högar. 

Följande övning gjorde jag som introduktion till procent. Övningens huvudmål är att träna att koppla de olika talrepresentationerna med varandra. Samtidigt övar den att klara av att storleksordna tal. 

Övningen görs i par. 
Först sorterade eleverna korten så att de hade fyra högar med de olika representationerna i varje hög (se första bilden). Sedan fick de välja en av högarna, som de skulle sortera i storleksordning från det minsta talet till det största. De fick diskutera inom paret vad som skulle vara lättast att sortera och valde den högen. Då alla var klara steg man upp och flyttade till nästa bord (jag sa i vilken ordning vi roterade). Då eleverna kom till ett nytt bord skulle de först kontrollera att sorteringen var rätt. Därefter skulle de välja en ny hög att placera under föregående kort, så att de är lika stora, dvs samma tal men i anna talrepresentationsform. Då alla var klara flyttade eleverna igen fram ett steg, kontrollerade att föregående hade sorterat rätt, valde ny hög som placerades ut o.s.v. tills alla fyra högar var utplacerade. Efteråt diskuterade vi vilken representationsform som upplevdes som lättast och vilken svårast. Det blev bra diskussioner. Samtidigt blev det väldigt tydligt hur svårt eleverna har med decimaltal. Det är inte alls en självklarhet att 0,8 är större än 0,75, eftersom de ser talen 8 och 75, de kopplar inte ihop talen med positionerna. Detta behöver man öva mera på då decimaltal introduceras!!!

Material: Korten med olika talrepresentationsformer

Tidsåtgång: 20min

Alla korten sorterade. 

Problematisk papptallrik

Innan vi gick igenom arean för en cirkel gjorde vi en "övergångslabb" mellan omkrets och area. Första uppgiften gällde omkretsen. Halva klassen fick instruktionen att klippa ett snöre som är lika långt som omkretsen. Den andra halvan skulle däremot klippa ett snöre som var lika långt som tre diametrar. När båda halvorna var klara jämförde de längderna på sina snören med varandra. Sedan diskuterade vi upptäckten. Vad innebär detta? Varför är de inte lika långa? Denna övning var bland annat till för att än en gång få en visuell och taktil inre bild av att en omkrets är en sträcka.

Följande uppgift var att komma på papptallrikens area. De fick bara använda sig av materialet jag hade plockat fram. (se bild ovan) Jag blev rakt ut sagt chokerad över hur svårt detta var. Det var endast en av ungefär trettio elever som genast kom på hur man skall göra. De flesta par gav upp efter en minut. Var är elevernas resiliens? Vi måste definitivt öva mera på att inte ge upp, på att se problem från olika synvinklar, att säga högt vad som är knepigt för att genom diskussion kanske komma fram till en lösning och på att förenkla problem. De grupper som kom igång började räkna arean för hela (vilket tog väldigt länge) tallriken istället för att dela in den i mindre bitar och utnyttja det i sina beräkningar. 

Detta var en ögonöppnare för mig (och då tror jag ju nog att mina elever är ganska vana med laborativt material). Måste införa mera laborationer av öppnare struktur för att ge eleven bättre verktyg i fortsättningen. Jag hör gärna era läsares synpunkter på detta. Är detta ett fenomen ni stöter på också? Dela gärna med er av era erfarenheter. 

Material: papptallrik, snöre, mm²-papper, cm²-papper 
Tidsåtgång: 45min (tog såååååå mycket längre än jag hade förväntat mig!!)

Hur mycket garn ser du?

Detta är en uppgift i att ta reda på hur långt garnet är totalt som syns på tavlan. (Själva tavlan, dvs plastlocket, hittade jag på en återvinningsstation och garnet är ett påskgarn.) Tanken bakom tavlan är att visa hur "räta linjer kan se runda ut", dvs en sorts optisk illusion. Denna övning gjorde vi i samband med Pythagoras sats. Eleverna fick endast informationen hur många hål det finns på kvadratens sida (21st), hur garnet är trätt genom hålen samt avståndet mellan två hål (eller att sidans längd är 30cm). Intressant uppgift, där eleverna behövde komma underfund med var de skulle börja samt fundera på om de kan förenkla problemet. Mycket diskussion, strategiskt tänkande och övertalningar om bästa lösningsstrategi. Man kan även ha följdfrågor (eller endast dessa frågor): Vilken garnstump är längst? Vilken är kortast? 

Tre nivåer med potenser

Denna vecka har mina nior fått välja vilken sorts övning av potenser de vill göra. 

På basnivå har jag föreslagit Potenslotto (här satt jag med och räknade med de svagaste grupperna).
På mellannivå har de fått göra en lite enklare variant av potensloopen.
På fördjupad nivå har de tagit itu med den utmanande varianten av potensloopen.

Alla grupper talade mycket matematik. De funderade på potensformlerna och övertygade varandra hur man skulle räkna. Looperna fungerar bra genom att bara låta eleverna välja vilket kort de skall börja med. Räkna högra uppgiften och sedan hitta kortet med svaret till vänster. Det kan göras som ett spel eller som ett samarbete. Båda är bra varianter, som ger en mångsidig träning i kommunikation och potensregler. 

Material: Se länkar övan
Tidsåtgång: 20-30min 

4 i rad - summa

 

Bild av spelet "4 i rad - polynomprodukt"

Som jag nämnt tidigare, så kan man variera spelformen "4 i rad" för att tillämpas på många olika områden. Här kommer en version för de lägre årskurserna. Detta spel tränar addition av heltalen 1-9. De övriga spelen med instruktioner finns här: Polynomprodukt, Bråkprodukt och Bråksumma. 

Material: Knappar, Spelplan
Tidsåtgång: 20min

4 i rad - bråksumma

Bild på spelplan av 4 i rad - bråkprodukt.

Ett till spel av min nya favoritvariant - 4 i rad. Denna gång skall eleverna addera bråk. 

Dela in eleverna i par. Varje grupp skall ha en spelplan och varje person skall ha en uppsättning färgade knappar. Målet är att vara den som först får 4 knappar i rad. Den som börjar (t.ex. sten-sax-påse om vem som får börja) får välja två valfria termer från rutan längst ner (gula knappar lämpar sig bra för att markera termerna). Eleven räknar svaret och lägger sin knapp på rätt ställe på spelplanen. Sedan är det följande spelares tur. Hen får bara flytta på den ena termen, räkna summan och placera ut sin knapp på spelplanen. Man får ha två likadana termer, dvs två knappar på varandra i term-rutan. Om en grupp är tre så kan ena laget (med två spelare) turvisas om att välja term och beräkna summa (jag valde att de inte fick kommunicera, både för att göra det mera utmanande men också för att de inte skall avslöja sin plan åt motståndaren). Tidsåtgången varierar väldigt mycket beroende på hur taktikerande eleverna är. 

Material: Knappar, spelplan
Tidsåtgång: Varierar, 10-30min

Knapp ordning

Uppgifterspapper med knappar

För några dagar sedan höll jag en fortbildning i matematik för en grupp lärare i åk1-9. Inför detta tillfälle skapade jag en övning som tränar bland annat ordningstal. En enkel men lärorik övning! 

Det blev intressanta diskussioner kring uppgiften "mittersta knappen är lila". Fundera tillsammans med eleverna om man behöver sätta en knapp i varje cirkel. I vilken uppgift kan det räcka med några knappar och i vilka måste man lägga fler för att påståendet skall stämma? 

Material: Knappar, uppgiftsbotten (förstora till A3!!)
Tidsåtgång: uppskattar 25min (om någon testar detta, så berätta gärna hur länge det tog att göra hela)

Förhållande - paruppgift

I samband med att vi har gått igenom förhållande samt förhållandets värde har eleverna i par fått göra två uppgifter som sedan de övriga i klassen löser. 

Så här gjorde vi:
1. Dela in klassen i par.
2. Kom tillsammans med ditt par överens vilket material ni skall använda (jag hade plockat fram papper, centikuber, pattern blocks, tangram, snöre och knappar) för att skapa två uppgifter.
3. Placera ut materialet i "boxarna". När paret är klart går de runt i klassen och löser de andra uppgifterna. Vid varje uppgift skall man skriva förhållandet mellan "boxarna" så förenklat som möjligt samt beräkna förhållandets värde.
4. När paret var klara med alla fyllde de i facit för sina egna två uppgifter, fotade det och skickade fotot till mig. 

Material: uppgiftspapper (men går bra utan), samt vad man hittar för material i sitt klassrum, se ovan för förslag
Tidsåtgång: 30min

Qwixx

Hoppas vårterminen har startat bra.

Jag tänkte tipsa om ett spel med tärningar (som en lärare i Karis tipsade mig om i höstas. TACK för det!!!). Detta spel har vi i familjen spelat hela jullovet och man kan lugnt säga att vi alla fastnade!!

Spelet heter Qwixx. Jag tittade på denna instruktionsvideo för att förstå spelets gång, men sedan har vi inom familjen kommit överens hur vi gör vid situationer som inte nämndes i filmen. 

Skall försöka förklara:

1. Alla spelare har en egen spelbricka och penna.
(Tips: laminera spelbrickorna och använd vattenlösliga tuscher för återanvändning!)
I instruktionerna står det 2-5 spelare, men det går i princip att spela med hur många som helst. Roligast konstaterade vi att det om man är 4 eller 5. Optimala mängden, så att säga. Ålder: 8+ . 

2. Behövs 6 tärningar, två vita, en blå, en grön, en gul och en röd.

3. Bestäm vem som får börja kasta. 

4. Vid ett kast får alla välja "the public number", dvs summan av de två vita tärningarna och kryssa det i en valfri färgs ruta, men bara i en. Efter att man satt ett kryss kan man inte längre kryssa i lediga rutor som ligger till vänster, endast rutor till höger får man använda. Att kryssa för "public number" är frivilligt!! 

5. Den som har kastturen har fyra alternativ:

    a. endast välja de två vita tärningarnas summa och sätta krysset på valfri färg
    b. välja den ena vita tärningen och addera den med en färgad tärning, den färgade tärningen
    bestämmer i vilken rad krysset skall sättas
    c. välja både de två vita för ett kryss samt ena vita och en färgad (dvs både a och b) för ett andra
    kryss. (Vi spelade så att man kunde välja färgade + vita före man tar vita+vita, för att skapa fler 
    möjligheter)
    d. om kastaren tycker att inget kast är bra, eller inget är möjligt, dvs väljer att inte sätta ett kryss i 

    någon ruta, måste hen "plumpa", dvs sätta plump i rutan nere till höger (finns fyra), vilket resulterar i 

    -5p. 

6. Sedan kastar nästa och alla har igen ett nytt "public number" att välja och kastaren har sina fyra alternativ

7. Om någon har minst 5 kryss innan 12 (i gult och rött) eller 2 (i blått och grönt) så kan hen välja att låsa en färg, då tas den färgen ur spel och ingen får längre sätta kryss på den färgen (Detta moment ledde till många regler inom familjen. Vi bestämde att man under samma kasttur får lägga kryss i den färg som låses. Sedan får man ett extra kryss om man låser, sätts på lås-ikonen, detta kryss har spelaren med kasttur förtur till, men om någon/flera andra kan låsa tack vare public number så får de alla det extra krysset)

8. Spelet tar slut då två färger är låsta eller då någon har plumpat fyra gånger. 

9. Sedan räknar man poäng enligt tabellen längst ner på kortet. 

Material: 6 tärningar (vita*2, röd, grön, gul, blå), spelplaner

Tidsåtgång: 10-15 min för en omgång