Para punkter

Detta är ett spel som tränar avläsning av koordinater. Jag brukar börja med att berätta vilka olika spelvarianter det finns (se nedan) och sedan gör jag grupperna baserat på vad eleven vill spela. Tre-fyra elever per grupp. 

Man kan spela det på många olika sätt:

1. Placera ut alla korten på bordet med bildsidan uppåt. Låt eleverna i tur och ordning välja ett par från bordet. Eleven förklarar för de andra i gruppen varför detta är det korrekta paret. (Lättaste versionen)

2. Lägg alla korten med koordinaterna med bildsidan uppåt och korten med koordinatsystemet i en hög med bildsidan neråt. Låt eleverna i tur och ordning ta ett kort ur högen, komma på vilken punkt det är och sedan hitta det korrekta svaret. Eleven ber om hjälp av de övriga i gruppen om hen inte vet rätta koordinaterna. (Mellan version)

3. Lika som vid tvåan, men det är den som hittar rätta koordinaterna snabbast och tar rätta kortet som får paret. Detta är enda versionen som blir som en tävling, där vinnaren är den som har hittat flest par. (Svåraste versionen)

Material: Uppgiftskort
Tidsåtgång: 15min

Detta är årets sista inlägg. 

God jul och gott nytt år!!

Kapplöpning - Multiplikation

Detta är en övning i multiplikation med tabellerna 1-6. 

Dela in eleverna i grupper på 3-4. Varje grupp skall ha en kapplöpningsbana och två tärningar. Varje elev skall sedan ha tre kapplöpningsdjur av samma färg. Jag har använt bondgårdsdjur för sortering (från Tevella). Spelet inleds med att alla elever placerar ut sina kapplöpare på en siffra. Man lägger en åt gången i tur ordning och på samma siffra får det bara finnas ett djur. Då alla är klara kan kapplöpningen starta. Den som lade den sista löparen kan börja att kasta båda tärningarna. Gruppen räknar tillsammans produkten av tärningarna och den som har en kapplöpare på rätt ruta får flytta sin löpare ett steg framåt. På detta sätt fortsätter det tills någon har kommit i mål. 

Det är bra om man efter spelet tar sig tid att diskutera med eleverna varför vissa tal fattas från kapplöpningsbanan. Man kan även diskutera vilka tal det skulle ha lönat sig att placera sina löpare på. Man kan även spela spelet en gång till då eleverna nu vet vilka tal som är lönsammast. (Skadar inte att få in lite kombinatorik och sannolikhet på detta sätt.) 

Material: Djur, tärningar, spelplan (A3!)

Tidsåtgång: 20min 

Uppgiftsdagbok

Jag tycks ha blivit ganska fäst vid kalkylark i höst, så här kommer ett till inlägg om kalkylark som verktyg i skolan!

I våras stötte jag på idén till uppgiftsdagböcker. Grunden till kalkylarket är skapat av lärare vid Winellska skolan i Kyrkslätt och flera dagböcker finns tillgängliga i Skolresurs materialbank (sök på "uppgiftsdagbok" Här är exempel på en). Winellska i sin tur har fått idén av Pekka Peura! (kolla här!)

Jag har lite modifierat kalkylarken så att de skall passa mig. Under hösten har jag märkt vilket fantastiskt verktyg det är. Eleverna vet exakt vad de har räknat, vad som är ogjort och då elever är borta längre tider (t.ex. då de väntar på coronatestresultat eller sitter i karantän) vet de också vilka uppgifter de borde räkna hemma. Dessutom ger detta mig som lärare en bättre överblick över vad eleverna har räknat. 

Här förklarar jag hur kalkylarket fungerar. Det kräver väldigt mycket planering på förhand i.o.m. att alla uppgifter för ämneshelheten skall planeras på förhand, men det är definitivt värt arbetet! Jag har gjort dessa i alla årskurser med alla teman, men här kommer modell på hur det är uppbyggt i procent för åk8. Detta kalkylark är ju bokbundet (vi använder gamla pi, än så länge) så det gäller att skapa eget enligt egna bokserie, men ta gärna detta som grund. 

Uppgiftsdagbok i procent åk8