36:a med areor

De hade lovat fint väder och jag var i behov av frisk luft och vårsol, så då var det bara att snabbt fixa till en utomhusövning för eleverna. Det blev en övning i att beräkna arean av en rektangel, triangel och parallellogram, att beräkna längden av en obekant sida samt lite textuppgifter. Procent lyckades jag också klämma in i några. 

Jag har bloggat om olika 36:or tidigare (funktioner, cirklar och potenser) så kanske konceptet är bekant. 

Om inte så kommer här instruktioner:

1. Dela in eleverna i grupper på 3-4 elever per grupp, antingen slumpmässigt eller så att de blir så jämna som möjligt. 

2. Då de slumpmässiga grupperna är gjorda (3-4 per grupp) blir gruppens första uppgift att komma på ett lockläte som alla kan säga och som hörs bra. Ta sedan en runda där alla grupper får demonstrera sitt lockläte för att kontrollera att inte två grupper råkat välja samma. Samt att alla i gruppen klarar av att göra lätet!

3. Därefter delar du ut alla 36 lappar åt eleverna, några lappar per elev, så att de får hänga upp dem på ett passligt område (skolgården, område med mycket träd etc). Poängtera att lapparna skall gå att läsa då man står, de skall vara synliga och varje elev ansvarar för de lappar de har hängt upp.

4. Sedan kan 36:an börja. Varje grupp behöver en tärning (roligt med extra stora tärningar om du har). Gruppen kastar tärningen. Alla i gruppen springer sedan och söker lappen, som har samma nummer som ögontalet de kastade. Då någon i gruppen har hittat uppgiften gör hen sitt lockläte för att locka till sig hela sin grupp. Då hela gruppen är på plats löser de uppgiften. Då de har lösningen kommer de till dig, läraren, för att kontrollera om svaret är rätt.

5. Då gruppen kontrollerat att svaret är korrekt kastar de tärningen på nytt. Numret på den lapp de nyss sökte adderar de med det ögontal de nu kastar för att få vilken nummer det skall vara på följande lapp de söker.

6. På detta sätt håller eleverna på tills någon kommit till 36. Blir summan över 36 är det lapp 36 som skall sökas. Den grupp som först löst uppgift 36 vinner.

7. Till sist plockar eleverna ner de lappar de ansvarade för och hämtar dem till läraren.

Material: Uppgiftslapparna (klipp bort facit från höger innan du laminerar 😀 )
Tidsåtgång: 45 min

GeoKonst

Idag påbörjade vi geometrin genom att rita ett konstverk. Instruktionerna var att rita något med juligt tema och som innehöll så mycket geometri som möjligt. Då ungefär 20 minuter hade gått ritade eleverna en bingoplatta av storlek 5*5 rutor i sitt häfte. Jag ritade motsvarande tomma platta på tavlan. För att lotta vilken ruta som kommer till näst kan man använda sig av små lappar med BINGO och 1-5 på. Då jag hade lottat fram rutan, kollade jag från min egna bingoplatta vilket begrepp som stod i rutan. I rutan på tavlan ritade jag begreppet varefter eleverna fick säga vilket geometriskt begrepp det är frågan om. Samtidigt som eleverna kontrollerade om de hade begreppet i sitt konstverk berättade jag om begreppet (definition och hur man betecknar). Sedan lottade vi nästa ruta. Den som först har fem i rad får ropa BINGO. Eleverna var otroligt koncentrerade hela "teorigenomgången". Och förstås lyssnade vi på julmusik medan de ritade.

Material: papper, färgpennor, linjaler, passare, sax, lim, bingoplatta
Tidsåtgång: 45min

KlossBlitz

Detta spel tränar gestaltningsförmågan. Tyvärr är spelet bundet till vilka klossar just du har, så det kan vara att det inte går att använda detta material utan att modifiera det. Spelet är inspirerat av Blitz. 

Spelet kan spelas med 2-4 elever i årskurs 1 uppåt. Sätt klossarna på bordet och korten med bildsidan neråt. Den som är i tur vänder kortet. Nu gäller det att så snabbt som möjligt hitta rätt kloss. Den rätta klossen är den som inte alls finns representerad på kortet (varken med färg eller form) ELLER den som är representerad rätt med både rätt färg och form. Den som snabbast tar rätt kloss får kortet. Den som i slutet har flest kort vinner. Vi brukar spela med tilläggsregeln - om man har tagit fel kloss en gång så får man inte försöka mer under det varvet. 

Material: fem klossar (tips: loppis!!), uppgiftskort
Tidsåtgång: 10min (men det beror på hur många uppgiftskorten är)

Ps. I bilden ovan är den orangea kvadraten rätt kloss att ta! 😃

FormFormula

Detta är ett spel som tränar definitioner på främst fyrhörningar (parallelltrapets, parallellogram, rektangel, romb och kvadrat). Innan vi satte igång med spelet gick jag igenom definitionerna med eleverna och de som ville hade dem bredvid sig under spelets gång. 

Dela in klassen i grupper på tre elever (hellre kanske grupper på två än fyra, så blir det inte så lång väntan mellan turerna). Den som fyller år till näst börjar genom att ta ett kort från högen. Om kortet passar in på en angränsande bild får man gå framåt och sedan är det nästa spelares tur. Däcken är till som farthindersrutor och dem kan man inte köra igenom. De gröna rutorna är "nitrorutor". Om man står på en sådan får man när det är ens tur ta två kort (samtidigt) och gå båda dessa framåt i valfri ordning. Om möjligt förstås. T.ex. kan en kvadrat i en ruta klassas som rektangel, parallellogram, parallelltrapets, fyrhörning, månghörning, polygon och har vinkelsumman 360 grader. Den som kommer först i mål vinner. 

Material: spelplan, uppgiftskort, bilar eller andra spelpjäser
Tidsåtgång: 25min

Idén till spelet kommer från Monza. 

I dokumentet finns 20 kort. Jag kopierade upp dubbel uppsättning och eleverna spelade ungefär en och en halv omgång innan första kom i mål. 

Pizzaslice

Här bloggade jag om en laborativ övning för sektorns area och bågens längd. I den övningen kan eleverna utnyttja bråkkakans andel av en hel cirkel för att räkna area och båglängd. (T.ex. en gul bit är 1/4 av en hel cirkel, alltså är sektorns area och båglängd en fjärdedel av hela cirkelns area och omkrets.) 

I den här övningen, Pizzaslice, däremot är det enklare att utnyttja medelpunktsvinkeln för att göra sina beräkningar. 

För att göra övningen behöver du printa ut stora bilder på pizzor, klippa dem i olika stora slice och sedan laminera. Låt gärna eleverna göra övningen i par för att skapa matematikdiskussioner. Tre slice är lämplig mängd för dem att räkna. Denna övning kan även användas som ett bedömningstillfälle för att kontrollera elevernas färdigheter i t.ex. följande mål:

M2 uppmuntra eleven att ta ansvar för sitt matematiklärande både i självständigt arbete och i arbete tillsammans med andra

M3 handleda eleven att upptäcka och förstå samband mellan det som hen lär sig

M4 uppmuntra eleven att få rutin i att uttrycka sig matematiskt på ett exakt sätt både muntligt och i skrift

M5 stödja eleven då hen löser uppgifter som kräver logiskt och kreativt tänkande och utvecklar de färdigheter som behövs för detta

M17 handleda eleven att förstå och utnyttja egenskaper hos rätvinkliga triangeln och cirkeln

Material: bilder på pizzaslice, linjal. gradskiva

Tidsåtgång: 20min

Ritberättelse

Ritberättelsen är ett bidrag från deltagare i fortbildningen "Laborativ matematik åk1-3". (Har för mig att det var Pia och Tessa från Cygnaeus, som bidrog med denna fina övning).

Detta är en övning som kombinerar samarbete, geometri, läsförståelse och teckning. 

Instruktioner:
Dela in eleverna i grupper på fyra elever. Alla i gruppen är delaktiga eftersom instruktionerna till ritberättelsen står skrivna på åtta pappersremsor, som delas jämnt mellan medlemmarna i gruppen. För att kunna följa ritsagans instruktioner måste alltså alla gruppmedlemmar vara delaktiga och bidra med den information de fått på sina två pappersremsor.

Länk till instruktionerna och pappersremsorna med ledtrådarna till bilden.

Rätblock med centikuber

Alla rätblock som kan byggas med 12 kuber. 

Jag brukar inte hinna med volym av rätblock med sjuorna, men i år prioriterade jag lite annorlunda så att vi hann göra en laborativ övning med rätblock. Eleverna tyckte om övningen och man märker tydligt av behovet av att få göra saker med sina händer (trots att de är stora och går i högstadiet!). Det var koncentrerade miner medan övningen pågick. 

Denna övning gjorde eleverna enskilt. De tog en handfull av centikuber till sin plats samt ett uppgiftspapper. Därefter gjorde vi första uppgiften, dvs fundera på vilken volym en kub har. Här kopplade jag ihop till den förra övningen då vi färglade areor (märker att jag inte publicerat den övningen. Kommer inom kort!). Vad är skillnaden? 

För varje ny uppgift fick eleverna först bygga på egen hand och vartefter de kom på en rätblock med rätt antal kuber ritade jag lösningen på tavlan, med måtten inskrivet. Vid uppgiften med 24 kuber funderade vi även tillsammans på hur man kan veta om man har hittat alla lösningar. Här kom vi vidare till faktorisering och primtal (kopplade ihop med vad vi gått igenom i höstas). I den sista uppgiften behövde vi fundera på själva formeln, då måtten inte var hela kuber.

En konkret och riktigt bra övning!!

Material: Centikuber, uppgiftspapper
Tidsåtgång: 60min

Geobräde 2 - Triangelns area

Bild av en elevs anteckningar på prickpappret. 

Denna vecka har 7orna tränat på triangelns area med laborativt material, dvs med geobräden. Tidigare har vi jobbat med fyrhörningars area (se Geobräde 1) så nu var det dags för triangeln. Det var förvånansvärt svårt för eleverna att se sambandet mellan bas, höjd och area. Men efter några trianglar var det nog flera elever som fick en aha-upplevelse. Och det är ju alltid lika härligt!!

Det finns många olika lösningar till uppgifterna, så jag bad dem att göra åtminstone en rätvinklig, en spetsvinklig och en trubbvinklig på varje uppgift. Resultatet skulle sedan ritas på prickpappret. 

Material: Geobräden, gummiband, prickpapper, uppgiftspapper
Tidsåtgång: 30min

Geometri med Sphero - Del2

Efter introduktionen, dvs del1 med Spherona, blev det åtta utmaningar för paret att klara av. (De var i samma par som i del1, grupperade enligt egna uppfattningen att kunna programmera på en skala 1-10.) 

I dessa utmaningar ville jag, förutom att de lär sig grunderna i att blockprogrammera Spheron, att eleverna skulle bekanta sig kvadraten, rektangeln, triangeln (även rätvinklig och liksidig) samt deras egenskaper. Eleverna bekantade sig också med omkrets och diagonal via utmaningarna. Efter att de programmerat klart en utmaning, visade de resultatet åt mig. Om de klarat utmaningen utvärderade de sin programmering samt besvarade frågorna i dokumentet. Sedan gick de vidare till nästa utmaning. De grupper som blev klara med alla åtta utmaningar tog tips av färdiga program (youtube) för att testa lite svårare programmering (t.ex. spelet "hot potato"). Eleverna tyckte detta var roligt och var väldigt ivriga på att programmera utmaningarna. Och stoltheten, då de lyckades få Spheron att köra i rätt polygon med rätta mått, var underbar att se!

Material: Spheron, uppgifter
Tidsåtgång: 3 lektioner (=135min)

Geometri med Sphero - Del1

I fjol påbörjade jag vårterminen med sjuorna med att programmera Spheron att ta sig till olika platser i koordinatsystemet. Här bloggade jag om det. I år då eleverna skulle hållas i sina egna klassrum och inte ta sig till "fel" våning ändrade jag programmet så att vi istället kombinerade Spherona med geometri. Vårterminen började med en lektion på distans, där eleverna fick bekanta sig med Spherona genom att se på två videon samt att ladda ner tillägget på sin Chromebook. Dessa videon använde jag (denna o denna), men det finns säkert en massa andra bra videon. 

Första lektionen i skolan gick jag sedan igenom benämningen för olika geometriska figurer (visade upp dem samtidigt som vi diskuterade definitionerna). Därefter placerade jag lapparna (laminerade) ut på golvet i klassrummet - vi skuffade undan bord o stolar för att rymmas. Alla placerade sin Sphero på golvet (inte på någon lapp), valde en färg på den för att känna igen sin boll, riktade sin Sphero (aim) och sedan sa jag en geometrisk figur, ex. rektangel. Den som lyckades få sin Sphero att först komma på en rektangel fick ett poäng, den måste stanna på lappen. I detta fall fanns det två rätta svar, så om ingen kom på att köra till kvadraten, så upprepade jag villkoren för att en figur skall klassas som rektangel och frågade eleverna om någon annan figur uppfyller kraven. Jag bokförde poängen, alla Spheron intog en tom plats på spelplan och nästa geometriska figur sades. 

Material: Spheron, grunka att programmera med, uppgiftskorten

Tidsåtgång: 30min

Areaklippet

Jag försöker bli bättre på att få in sådant eleverna har lärt sig tidigare även i "senare" uppgifter. Främst de områden, som jag anser att de "glömmer bort" efter att man har avslutat det kapitlet, som bråk, procent och area. Så i samband med att jag skapade laborativa uppgifter, som kan lösas med ekvationer ville jag ha med en som berörde area. Och vilken uppgift det blev sedan! Den kändes liten och försynt när jag skapade den, men då jag börja fundera på lösningar (och senast då eleverna började fundera på lösningarna) insåg jag vilken extremt bra uppgift det blev. Ibland blir det bra, ibland inte.

Uppgiften lyder så här:

" Du har två olika rektanglar (ta en av vardera färg). Du får klippa en gång bort en bit och klippet skall vara rakt. Hur skall du klippa så att båda pappren har samma area? Hur många olika lösningar kommer du på?"

Jag kopierade upp centimetersrutor på två olika färgers papper och klippte till en rektangel som var 3*6 och en annan som var 4*4, olika färger på rektanglarna. Eleverna ställde många frågor:

- får man klippa båda samtidigt (nej, bara ena)

- får man svänga på saxen (nej, bara ett rakt klipp, skall egentligen kunna klippas längs med linjal)

- får man lägga till en bortklippt bit till den andra (nej, det man klipper faller liksom bort)

Några elever kom ganska snabbt på en lösning och efter lite funderande på två till. Men många elever tyckte att det var omöjligt och blev ganska frustrerade. Om man skulle göra detta på ett papper utan rutor kanske dessa elever skulle ha vågat tänka "utanför boxen" och klara av att klippa del av ruta, men jag vet inte. I slutet av lektionen visade jag även med hjälp av geogebra hur många lösningar det på riktigt finns (kanske detta även skulle kunna vara en uppgift för gymnasielever med tanke på ekvationen y=4/x då 0<y<6 och 0<x<3?)

Material: Uppklippta rektanglar

Tidsåtgång: 20min

Spontan rätblocksuppgift

Eleverna hade till läxa att se på teorifilm (av mina flipped classroom videon) om olika fyrhörningar samt hur man beräknar omkrets och area på en rektangel. Då jag funderade hur jag skulle kontrollera förståelsen av filmen, vilket jag brukar starta varje lektion med, kom jag på att använda träklossar som 9orna som bäst räknar volym och begränsningsareor på.

Så när eleverna kom in i klassrummet stod jag vid dörren med en låda full med olika kroppar och bad dem ta ett rätblock. (Jag har inte lärt dem vad rätblock är, men alla utom en valde rätt och den eleven märkte ganska snabbt att hens avvek från de andras och kom och bytte.) Därefter skulle de mäta och i häftet beteckna och beräkna omkretsen och arean för en sida på klossen.

Uppgiften gick riktigt bra, men det som förvånade och upprörde mig (och som egentligen är orsaken till att jag skriver detta) var att endast fyra elever har hållit i en tredimensionell kropp på en matematiklektion i lågstadiet. Hur kan det vara så!? Hur skall eleverna förstå begrepp som sida, yta, area, volym etc om de inte får se konkreta exempel? Om de inte får hålla i föremål istället för att se tvådimensionella bilder i en bok?! Så snälla lärare, låt era elever få arbeta med konkret material! Hjälp eleverna att få en koppling mellan teori och praktik! Hjälp eleverna att förstå abstrakta begrepp genom att utnyttja verkliga saker!

Håll formen!

I höstas fick fyra lärare  (Anton Koskinen, Anna Pomoell, Jonas Pått och jag) i uppdrag av MAOL att skapa en temadag för årskurs 5-9 med temat geometri. Här är resultatet: HÅLL FORMEN.

Totalt finns det material för över 20 timmar på siten. Materialet kan användas för en eller flera ämnesöverskridande temadagar eller som enskilda lektioner om man inte har temadagar. Fast fokus ligger på geometri, tangeras även andra ämnen än matematik: bland annat biologi, huslig ekonomi, gymnastik och geografi.

Materialet är indelat i sex kategorier. I varje kategori finns fyra övningar. I många av övningarna ingår en ramberättelse, som hjälper att motivera eleverna.

Perfekt att plocka lite godbitar härifrån till vårens sista lektioner!! 

Trasiga triangeln

åk 5

I vår har jag hållit en tvådelad fortbildning för lärare i åk1-6 under temat "Laborativ matematik". Under den första träffen får deltagarna testa på olika laborativa uppgifter, som jag presenterar, och på den andra träffen går vi igenom de laborativa övningar som de fått som "läxa" att skapa. Alla deltagare har gått med på att deras material sedan får publiceras här på bloggen. Min tanke är att vi på detta sätt skapar en stor materialbank med laborativt material för matematiken i årskurs 1-6. (Ta kontakt om din skola är intresserad av att få denna fortbildning till sin skola läsåret 2019-20!)

Så här kommer det första materialet, "Trasiga triangeln", skapad av Anna Fröberg:

Instruktioner, åk3:

1. Eleverna jobbar parvis.

2. Eleverna sitter på golvet med näsan i samma riktning. Den eleven som sitter framför har papper och penna.

3. Den elev som sitter bakom får ett bildkort. Eleven med kortet ska försöka rita av bilden på ryggen på den elev som sitter med papper och penna. Den som har papper och penna känner noga efter och försöker sedan rita en likadan bild på sitt papper.

4. Eleverna arbetar turvis med att rita på ryggen och på pappret.

(Här kan man välja att numrera korten efter svårighetsgrad.)

Utveckling av övningen för åk5:

1. Ha två uppsättningar olika geometriska figurer per par (en uppsättning per elev). Man kan även använda tangrambitar eller logiska bitar.

2. Den som sitter bakom bygger valfri konstruktion av sina bitar (av valfria bitar) och ritar sedan konstruktionen på ryggen på den som sitter framför.

3. Eleven framför känner efter vad som ritas på ryggen och konstruerar sedan samma med de egna bitarna.

4. Därefterjämför eleverna sina konstruktioner med varandra.

Trasiga triangeln, åk3

Lagtävling, "Trasiga triangeln":

Denna övning är inspirerad av leken "Trasiga telefonen"

1. Dela in klassen i två lag.

2. Eleverna i ett lag sitter alla i ett led.

3. Den som sitter längst bak ritar av ett bilden på kortet på ryggen på eleven framför, som sedan ritar på följande elev och så vidare. Den som sitter längst fram får rita på pappret.

4. Det lag som är snabbast och som har närmast ursprungliga bilden får poäng.

Material: Papper, penna, bildkort

Modellera volymer

God fortsättning på 2019!!

Vi tog en lugn start med niorna på måndagen genom att uppskatta volymen på modellera. Eleverna fick till uppgift att ha en klimp som var 1ml och en klimp som var 1cl. Detta var resultatet i den ena klassen:

Eleverna har väldigt varierande uppfattning om ml och cl!

Sedan kontrollerade vi hur nära de var med hjälp av måttsatsen (kryddmått och teskedsmått). Det blev mycket diskussion kring måtten vid bakning. Därefter tog vi centikuberna för att få förhållandet mellan milliliter och kubikcentimeter. Det blev en bra start på matteåret 2019!

1ml = kryddmått, 0,5cl = tesked.

Översta raden med 10 klossar motsvarar 1cl. 

Material: Modellera, måttsats
Tidsåtgång: 15min

SportPLANgeometri

Passa på att njuta av det fina sensommarvädret med denna övning.

Instruktioner:

1. Dela in klassen i grupper på fyra elever.
2. Varje grupp skall ha en tärningsburk (med en röd och en blå tärning i), figurkort, uppdragskort, bingoplatta samt ett snöre/twisterband.
3. Gruppen skakar tärningsburken. Den blåa tärningen anger vilken geometrisk figur som uppdraget gäller och röda tärningen anger vad uppdraget gäller.
4. När gruppen har utfört uppgiften lägger de en liten sten/kotte på rätt ställe på bingoplattan. 
5. Grupperna skakar tärningsburken och gör följande uppdrag.
6. När gruppen har fått bingo (sex i rad diagonalt, lodrätt eller vågrätt) springer man och meddelar läraren. Läraren avgör sedan om gruppen skall fortsätta till två bingorader eller inte.

Material: Bingoplatta, figurkort, uppgiftskort, tärningar, snöre, naturmaterial

Tidsåtgång: 30min

Ringspring med geometri

JUNI! Tänk att ett läsår har gått igen.

Här kommer en övning, som du t.ex. kan använda på första lektionen i höst.

1. Placera alla geometrilappar (två av varje) i mitten av ringen på en duk.
2. Alla elever skall stå på armlängds avstånd från varandra i en ring runt duken.
3. Ge ett nummer åt eleverna, 1-10 (i en grupp på 20 elever finns det då två av varje nummer).
4. Läraren säger benämningen på en geometrisk figur, väntar en stund så att alla elever hinner hitta var den lappen finns på duken.
5. Läraren säger två siffror, dessa fyra elever skall springa runt ett varv motsols och sedan försöka hinna ta den rätta lappen från mitten (två får lapp, två blir utan).
6. Lapparna läggs tillbaka och läraren säger nästa geometriska figur och sedan om en stund vilka två tal som nu skall springa.

Material: Duk, geometrilappar, tyngder (om blåsigt), på förhand bestämd ordning av figurer och talpar

Tidsåtgång: 25min

Detta är läsårets sista inlägg. Ha en skön och avkopplande sommar! Ses i höst!!

GeometriSPUNK

Detta är en övning i att namnge geometriska figurer. Övningen passar bra att göra utomhus. I det delade dokumentet finns tio plangeometriska figurer och sex rymdgeometriska. Fyll på eller gallra, så som det passar din klass bäst. 

1. Placera alla geometrilappar i mitten av ringen på en duk (en av varje).
2. En elev (elev E) går åt sidan och under tiden väljer de övriga eleverna i smyg vilken geometrisk figur som är SPUNK.
3. När gruppen är klar kommer elev E tillbaka.
4. Elev E pekar med en käpp/pinne i tur och ordning på de olika figurerna i mitten. Hela klassen säger högt vad det är för figur, men då elev E pekar på den figur som är vald till SPUNK säger alla SPUNK.
5. Då spunken är hittad byter man vem som är elev E.

Material: Duk, geometrilappar, käpp, tyngder (om blåsigt)

Tidsåtgång: 10min

Pythagoras sats med geobräde

Att introducera Pythagoras sats med geobräde är givande. Sambandet blir så mycket tydligare än att bara rita trianglar och räkna. De får en bra visuell bild av sambandet och samtidigt tränar de att beräkna arean på kvadraterna de byggt.

Så här gjorde jag:

Varje elev fick ett geobräde och fyra gummiband. Jag bad dem skapa en rätvinklig triangel på brädan. Allas var av den här typen:

Därefter bad jag dem skapa tre kvadrater vars ena sida var de båda katetrarna respektive hypotenusan och beräkna kvadraternas area. I den takt de blev klara kom de upp till tavlan och skrev sitt resultat (hade skapat tre kolumner med area för kateterna och hypotenusan).

Sedan bad jag dem göra en till rätvinklig triangel, men enligt diagonalen denna gång. Detta visade sig vara väldigt svårt.

Därefter skapade de kvadraterna och fyllde i resultatet på tavlan.

Ganska fort såg de sambandet på tavlan. Medan de skapade sina trianglar såg jag till att alla inte gjorde lika stora och att det inte gjordes enbart liksidiga trianglar, för då är det svårare att se sambandet. Storleken på geobrädan begränsade lite, det skulle vara roligt med en jätteplatta att göra denna uppgift på.

Vinklar i skolan

"Kan vi snälla göra något där vi får röra på oss?", sade en elev i åk7 idag i början av lektionen. I och med den frågan kom jag på följande övning.

Eleverna gjorde övningen parvis.
De drog en lapp (lapparna hade jag upp och ner på bordet) där det stod vilken vinkel de skulle söka i skolan. När de hittat rätt vinkel tog de ett foto av den och kom och visade åt mig. Om det var rätt kryssade jag för på listan att den gruppen hade hittat den vinkeln. Sedan tog gruppen och bytte ut mot en annan lapp.

Detta var en bra övning i benämningarna på vinklar samtidigt som eleverna fick röra på sig.
Tidsåtgång: 10-15min
Lappar och avprickningslista.