Här bloggade jag om kalkylark man kan använda för att hålla koll på kunskapskraven. Nu har jag uppdaterat kalkylarket enligt de ändringar som skedde i våras. Här är länk till det nya materialet. Kom ihåg att ta en egen kopia!
Jag har även gjort en översikt över på vilken årskurs jag kommer att kolla extra på de olika målen. Denna översikt är enligt boken Kubik och enligt hur vi har tänkt göra i min kommun. Bara som ett litet tips. 😉
I våras stötte jag på idén till uppgiftsdagböcker. Grunden till kalkylarket är skapat av lärare vid Winellska skolan i Kyrkslätt och flera dagböcker finns tillgängliga i Skolresurs materialbank (sök på "uppgiftsdagbok" Här är exempel på en). Winellska i sin tur har fått idén av Pekka Peura! (kolla här!)
Jag har lite modifierat kalkylarken så att de skall passa mig. Under hösten har jag märkt vilket fantastiskt verktyg det är. Eleverna vet exakt vad de har räknat, vad som är ogjort och då elever är borta längre tider (t.ex. då de väntar på coronatestresultat eller sitter i karantän) vet de också vilka uppgifter de borde räkna hemma. Dessutom ger detta mig som lärare en bättre överblick över vad eleverna har räknat.
Här förklarar jag hur kalkylarket fungerar. Det kräver väldigt mycket planering på förhand i.o.m. att alla uppgifter för ämneshelheten skall planeras på förhand, men det är definitivt värt arbetet! Jag har gjort dessa i alla årskurser med alla teman, men här kommer modell på hur det är uppbyggt i procent för åk8. Detta kalkylark är ju bokbundet (vi använder gamla pi, än så länge) så det gäller att skapa eget enligt egna bokserie, men ta gärna detta som grund.
