Visar inlägg med etikett Babbel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Babbel. Visa alla inlägg

onsdag 11 februari 2026

Vänta!!


Två tips från biennalen:

1. Hur länge väntar du på svar efter att du ställt en fråga?
Vi lärare lär vänta i medeltal 0,9 sekunder innan vi låter en elev svara på frågan. Det här är alltför kort tid för att få elever att tänka. Vi borde vänta i 3 sekunder, det är den optimala tiden. 5 sekunder är däremot för länge, då tappar eleverna fokus. 

2. Gruppstorlekar
Jag har trott att 2 i en grupp är bästa antalet, men det lär vara bättre med 3 elever per grupp, i synnerhet vid problemlösning. Dock är 2 bättre än 4. 

Minns inte vilken forskning detta baserar sig på, men föreläsaren hade koll, så jag litar!

måndag 15 december 2025

Årets lärare 2025

 

Är så tacksam, stolt och glad över priset som Svenska Tekniska Vetenskapsakademien i Finland har förärat mig med. Jag är tacksam över att ha en rektor som stöder mig i min "undervisningsfilosofi" och låter mig använda min fantasi och kreativitet i arbetet. Jag är också tacksam över att jag inom skolresurs får fortsätta att upprätthålla denna blogg. Det ger en otrolig energi och inspiration att höra att läsare/lärare här på bloggen uppskattar materialet jag delar med mig av. 

TACK!!!!

måndag 20 oktober 2025

Dimensio

I slutet på förra veckan kom MAOLs medlemstidning Dimensio i postlådan. Denna gång i pappersformat för att fira att MAOL fyller 90 år. Jag har den stora äran att få ha med en artikel i tidningen. (Den enda svenska artikeln.) Nu har det gått två år sedan min utnämning till Årets lärare i matematik och jag är fortfarande otroligt stolt över den titeln och känner mig extremt ärad. 

måndag 8 september 2025

Instagram - här kommer jag!

Idag har jag startat ett instagram-konto med namnet rakna_med_mig. Där kommer jag att ge glimtar från mitt klassrum och min matematikundervisning. Välkommen även dit!!

(Jag har använt copilot för att skapa min profilbild. Tyvärr klarade den inte av att kopiera mitt foto så att det liknade mig, så jag löste problemet genom att hålla en bok framför ansiktet. )



torsdag 14 augusti 2025

Vilken start!

Idag har jag träffat den sista gruppen, så nu har jag träffat alla mina grupper minst en gång. Och vilka härliga elever jag har! Detta kommer verkligen att bli ett bra år! En hel del kul har vi redan hunnit med. Idag t.ex. har vi spelat Kapplöpning - multiplikation (åk 7), gjort gummiskott (åk 9), repeterat potenser med Retrokvart 9-1 och testat funktionsmaskiner, tränat potensräkning med tärningar och räknare samt haft Ringspring med potenser i härligt solsken. En bra dag!!

tisdag 12 augusti 2025

Läsår 2025-26, nu kör vi!!











Hoppas att du läsare har haft ett skönt och avkopplande sommarlov. Jag har lyckats tänka förvånansvärt lite på jobbet så nu är jag ivrig på att sätta igang.

Innan skolstarten och under den första skoldagen har det varit mycket funderingar kring den nya telefonlagen och stödreformen, men det blir nog bra bara vi kommer igång ordentligt. 

Idag har jag träffat tre olika grupper och vi har redan hunnit göra en massa kul!

Med dagens första grupp gjorde vi övningen Gummiskott, som introduktion till funktioner. Med en annan grupp repeterade vi potenser och hann spela lite potenskrig. Och med en grupp testade vi en ny övning - "100 problem", som jag snart berättar mera om.

Hoppas att du får ett riktigt bra läsår 2025-26. Nu kör vi!!

tisdag 1 april 2025

Besök i mitt klassrum


Igår och idag har jag haft besök av Johan och Teresia från Växjö. Det blev skuggande av mina lektioner, kikande i materiallådorna och en massa intressanta diskussioner! Det är otroligt givande att få höra hur andra lärare har det, vilka utmaningar de har i sin skola, olika pedagogiska och praktiska lösningar. Men det är också väldigt nyttigt att ställas frågorna varför man undervisar på ett visst sätt, vad som fungerar bäst i det egna klassrummet och varför. Två otroligt intressanta dagar där vi kunde konstatera att mycket är lika, men mycket är också olika. Hoppas att Johan och Teresia åker hem med nya infallsvinklar och inspiration till sin skola. Roligt att ni kom och tog er en titt!! 

måndag 24 februari 2025

Fortbildning PÅ FINSKA


 Jaha. På torsdag ska jag få testa på att hålla en fortbildning på finska. Det ska bli spännande. 

Vielä mahtuu mukaan! Viimeinen ilmoittautuminen huomenna, tiistaina. 

onsdag 14 augusti 2024

Skrämselhicka

Äntligen! Efter tre år av att jobba på en byggarbets-
plats är skolhuset och gården klar!!

Inför läsåret fick jag rejäl skrämselhicka då jag till min förskräckelse märkte att jag plötsligt inte hade åtkomst till bloggen. Tur nog fixade IT-enheten det snabbt, så nu är bloggen "up and running". Glädjande att se att många redan varit inne på bloggen för att hitta inspiration och material. Jag hoppas att jag postar något under läsåret som just du, som läser detta, kan ha nytta av. Jag önskar dig en fin skolstart och ett givande läsår 2024-25. NU KÖR VI!! 

onsdag 17 april 2024

Area och volym

Konkretisering av volymer

Eleverna i årskurs 9 har i nästan fem veckor jobbat med rymdgeometri och igår var det dags för prov. Efter att jag sett resultatet känner jag mig väldigt ... ja matt. I tre års tid har vi vid olika tillfällen jobbat med begreppen sträcka, area och volym. Vi har gjort flera olika konkreta övningar och ändå! Att veta skillnaden mellan area och volym. Att klara av att beräkna arean på en triangel. Hur kan det fortfarande vara så svårt?! Jag har i fem veckor konstant haft material i min hand på lektionerna för att visa olika kroppar, visa begränsningsareor och ändå så "ser" inte eleverna vad olika kroppar består av. Hur ska vi råda bot på detta? Var går det fel?! 

Måste ändå tillägga att flera elever har visat riktigt goda kunskaper i rymdgeometri och ytterst glädjande var att många elever kunde avgöra om svaren var rimliga. Enhetsomvandlingarna gick också otroligt bra. Det tror jag att är tack vare modellerna på olika areor och volymer som jag har haft i klassrummet de senaste fem veckorna. Då har eleverna kunnat se en kvadratmeter, en kvadratdecimeter, en kvadratcentimeter och en kubikmeter, en kubikdecimeter (=en liter), en kubikcentimeter och en milliliter. Det var trångt i klassrummet dessa veckor, men det var det värt!! 

Några olika övningar vi har gjort för att träna på längd, area och volym:

Enhetliga enheter (längd, area)

Färglägga areor 

Problematisk papptallrik (area)

Cillas rastgård (omkrets, area, kvadratrot)

12 kvadrater (omkrets, area)

Geobräde 1 (omkrets, area)

Geobräde 2 (triangelns area)

Spontan rätblocksuppgift (omkrets, area)

Produktivt papper (omkrets, area)

Rätblock med centikuber (volym)

Modellera volymer (volym)

... med mera.


Har du bra tips vad jag ytterligare kunde göra, tar jag gärna emot!!


torsdag 17 augusti 2023

Nytt läsår, ny skola

Nytt läsår, nytt klassrum -
samma Nina!

Idag är fjärde dagen på det nya läsåret (för mig). Detta läsår är lite extra pirrigt i magen eftersom vi har flyttat in i en helt ny byggnad, med fyra skolor under samma tak. Väldigt spännande!!!

Här (finsk artikel) kan du läsa mer om det nya skolhuset.

Jag har haft turen att få ett klassrum som rymmer allt mitt matteundervisningsmaterial, så möjligheten att komma på ett besök till mitt "Matteland" gäller fortfarande. Vill du komma på besök är det bara att ta kontakt!! 

Även i år kommer jag att blogga undervisningstips och annat smått och gott. Inlägg dyker upp här på bloggen enligt hur jag hinner och i den takt jag kommer på innehåll till inläggen. Har du idéer du vill dela med dig - hör av dig, har du önskemål om innehåll - hör av dig!

Jag önskar er alla ett fint och givande läsår 2023-2024!!! 



torsdag 1 september 2022

Materialtips

Tjohejsan!

Nytt läsår har kört igång än en gång. Härligt! Även i år kommer jag att dela med mig av material och idéer här på bloggen. 

Detta första inlägg för läsåret är tips om en butik, som jag upptäckte att är rena guldgruvan för matematiken (där fanns även material för andra narurvetenskapliga ämnen). Så ta dig en titt in i Flying Tiger, där finns massor av material som sätter igång den kreativa hjärnan!!



torsdag 30 september 2021

Kamratrespons och självutvärdering

Visioner och stora planer som kanske gick till överdrift. Som vanligt. Så går det ofta för mig. Men tanken var god!

Trots att detta kanske inte riktigt blev som jag hade tänkt mig, så kanske någon får en fin idé av detta hur hen kunde utveckla det hela och göra det bättre. 

Min tanke var alltså att få in mer självutvärdering och kamratrespons. Eftersom detta skulle vara ett litet test tänkte jag pröva det på en årskurs och jag valde åk8. Jag gjorde upp en plan inför läsåret på vilka avsnitt och vilka laborationer eleverna skulle göra utvärdering på samt vilka mål som då skulle utvärderas. (Målen är M2-M9, som gäller arbete.) Varje gång utvärderas 3-4 mål så att alla mål under hösten skulle utvärderas åtminstone tre gånger. 

Här är planen. 


Här finns dokumentet som jag satte in i classroom där jag sedan fyllde i elevernas utvärderingar. Kalkylarket räknar ut medeltalet för varje laboration, samt medeltalet för varje mål. Här finns även utrymme för lärarens kommentarer (om jag noterat något speciellt under laborationen eller om det kommit fram något i kamratresponsen som jag tycker att behöver bokföras). Här är blanketterna eleverna fyllde i med hjälp av denna tabell

Varför jag inte är så nöjd med resultatet:
- blev mer arbetsdrygt än jag räknat med (har ungefär 60 elever på åk8)
- de olika utvärderingarna kom lite tätt i början, men det kan jag lätt åtgärda till nästa år
- svårt att omformulera kriterierna i de olika målen så att de blir begripliga för eleverna
- som vanligt är det många elever som bara snabbt rafsar ner en siffra utan minsta eftertanke

Tankar som bidrar till att ändå fortsätta: 
- några elever funderade verkligen igenom dessa mål och kriterier
- många elever insåg att det inte bara är kunskapen som tas med i bedömningen utan även arbetet

Jag tar gärna emot alternativa lösningar! Hur gör du med självutvärdering och kamratrespons i matematiken?

torsdag 12 augusti 2021

Psst! Jag har en hemlis!


På måndag 16.8 kommer en ny mattesajt att publiceras! Sajten innehåller en massa uppgifter för elever som vill ha det där lilla extra, som vill utmana sig själv, som vill testa annorlunda uppgifter eller som bara vill räkna något annat än bokens uppgifter. Visst är detta sajten som många väntat på?!? Snart är den här!!!


måndag 16 mars 2020

Teorifilmer


Med tanke på distansundervisning tänkte jag påminna att alla mina teorifilmer för åk7-9 är öppna, så vem som helst kan använda dem. De är gjorda till Pi-serien, men går ju förstås att använda till vilken serie som helst.

Så det är bara att öppna youtube, söka på mitt namn så hittar man alla spellistor. Över 150 filmer!

fredag 28 februari 2020

Telefonförvaring



Fixade en förvaringsplats för elevernas telefoner. Efter sportlovet är mitt klassrum en telefonfri zon!

onsdag 22 januari 2020

Spontan rätblocksuppgift


Eleverna hade till läxa att se på teorifilm (av mina flipped classroom videon) om olika fyrhörningar samt hur man beräknar omkrets och area på en rektangel. Då jag funderade hur jag skulle kontrollera förståelsen av filmen, vilket jag brukar starta varje lektion med, kom jag på att använda träklossar som 9orna som bäst räknar volym och begränsningsareor på.

Så när eleverna kom in i klassrummet stod jag vid dörren med en låda full med olika kroppar och bad dem ta ett rätblock. (Jag har inte lärt dem vad rätblock är, men alla utom en valde rätt och den eleven märkte ganska snabbt att hens avvek från de andras och kom och bytte.) Därefter skulle de mäta och i häftet beteckna och beräkna omkretsen och arean för en sida på klossen.

Uppgiften gick riktigt bra, men det som förvånade och upprörde mig (och som egentligen är orsaken till att jag skriver detta) var att endast fyra elever har hållit i en tredimensionell kropp på en matematiklektion i lågstadiet. Hur kan det vara så!? Hur skall eleverna förstå begrepp som sida, yta, area, volym etc om de inte får se konkreta exempel? Om de inte får hålla i föremål istället för att se tvådimensionella bilder i en bok?! Så snälla lärare, låt era elever få arbeta med konkret material! Hjälp eleverna att få en koppling mellan teori och praktik! Hjälp eleverna att förstå abstrakta begrepp genom att utnyttja verkliga saker!

måndag 9 december 2019

Uppslaget i Nämnaren


I början av hösten fick jag förfrågan att skriva en artikel till den svenska tidskriften Nämnaren. En otrolig ära, som jag självklart tackade ja till! Och nu är artikeln publicerad.

Tips! Det finns mängder av bra idéer på Nämnarens nätsida. Se till exempel här: Uppslaget eller Adventskalendern!

onsdag 21 augusti 2019

Nytt läsår


I ett huj har sommaren gått och ett nytt läsår har redan hunnit pågå i över en vecka. För den som har hunnit fundera över om jag kommer att blogga material även i år, så kan jag meddela att det kommer jag! Inte kanske lika frekvent som de tidigare åren, men jag skall försöka posta material ungefär varannan vecka. Orsaken till att det blir lite färre inlägg i år är att jag kommer att hålla en hel del fortbildningar istället. I synnerhet en tvådelad fortbildning (totalt sex timmar) "Laborativ matte åk1-6" har det visat sig att det finns behov av. Hösten är redan så gott som fullbokad, men är din skola intresserad av att boka mig till våren finns det några lediga tillfällen kvar. (Jag håller även fortbildningar i: laborativ matematik för 7-9, flipped classroom, spel som tillägg i undervisningen och geogebras grunder.)

Jag hoppas att ni alla har ett fint läsår och att ni skall finna idéer och inspiration här på bloggen!!

onsdag 17 april 2019

Multiplikation


Detta är ett lite annorlunda inlägg. De flesta inlägg jag har är ju ämnade för att underlätta arbetet för
matematikläraren, men med detta inlägg vill jag väcka tankar. Jag hoppas på att läsaren skall fundera
på sitt eget sätt att introducera multiplikation och analysera om hen använder metoder som kan
försvåra elevens förståelse för begreppet multiplikation.  


För många år sedan då mitt äldsta barn visade sitt matematikprov åt mig stötte jag på problemet med
multiplikation i lågstadiet för första gången. Frågan i provet var i stil med: "Anna springer fyra varv runt
sportplanen som är 400m lång. Hur långt springer Anna?" Min dotter hade skrivit 400m*4=1600m och
inte fått fulla poäng. Några år senare gjorde även min son exakt samma "fel", kanske även på just
samma uppgift. Mig skulle det aldrig falla in att ta fel för något sådant. Detta har hänt flera gånger,
mina barn och andras barn. Och det har fått mig att fundera. Fundera över hur vi introducerar
multiplikation i årskurs 2.


Vilken uppfattning har eleverna om multiplikation och vad händer med intresset för matematik då
korrekta uppställningar bedöms som felaktiga? Forskning visar att elevers intresse för matematik
sjunker i Finland redan vid årskurs 3. Kan detta vara en bidragande orsak? Vilka problem medför
introduktionen av multiplikation som upprepad addition då man i åk 7 räknar med negativa tal?
Då man räknar med bråk? Procent? Skapar vi omedvetet matematikångest? Hämmar vi det
matematiskt logiska tänkandet istället för att uppmuntra det?

Innan mina barn kom i multiplikationsåldern hade jag inte reflekterat över att det skulle finnas en
skillnad i betydelsen av 4*3 och 3*4 (kollar man wikipedia står det 4*3=3+3+3+3=4+4+4=12!!).
På en fortbildningskurs för några månader sedan hade vi en väldigt givande diskussion om just detta.
Efteråt bestämde jag mig för att kolla upp om det finns någon grund till mina tankar och om någon annan
har funderat i samma banor. Till min lättnad märkte jag att jag inte är ensam. Det här är ett långt inlägg,
men jag hoppas att du tar dig tid att läsa dessa citat ur artiklarna jag har läst:

Den sämsta modellen för multiplikation sedan 1786:
"Upprepad addition är en vanlig modell för multiplikation. Det är den modell som sedan 1786 sämst klarat sin uppgift."

"Vi menar att multiplikation och dess egenskaper missrepresenteras med modellen upprepad addition. Multiplikationen som fenomen och dess egenskaper behandlas lättvindligt med tanke på hur stor del av den obligatoriska skolans matematik som faktiskt handlar om multiplikativa strukturer och proportionella resonemang. Vi ska argumentera för att vi borde sluta upp med det här."

"Mängden forskning som påvisar problem med "multiplikation som upprepad addition" är omfattande."

"...visas att den additionsbaserade modellen leder till problem för elevens uppfattning om multiplikation som begrepp och dess egenskaper."

"Upprepad addition är en så starkt förankrad modell i våra läromedel att de flesta inte ens kan tänka sig ett alternativ."

"Om man tvingade eleverna att förstå addition som upprepad efterföljare skulle de bli matematiskt handikappade. Det är just det som händer när man lurar dem att se multiplikation som upprepad addition."


Framställningen av multiplikation påverkar taluppfattningen
"Vi menar att det är viktigt att eleverna ges möjlighet att uppfatta multiplikation på de fyra sätt som Greer beskriver..." (lika grupper, multiplikativ jämförelse, kartesisk produkt, rektangulär area) "Det är också viktigt att eleverna förstår att dessa situationer kan uttryckas med en och samma numeriska operation, trots att de har olika ursprung och innebörd. En sådan förståelse innebär att eleverna kan lyfta ut den numeriska operationen ur sin situation för att använda ett annat tillvägagångssätt för att lösa operationen."

"Det finns också studier som visar att barn som använder sig av upprepad addition för att lösa multiplikationsproblem inte använder sig av den kommutativa lagen i lika stor utsträckning som barn som löser uppgiften med multiplikation. Samma studier visar att upprepad addition till och med kan hindra eleverna från att upptäcka och använda kommutativiteten."

"McIntosh (2009) framhåller att den endimensionella synen på multiplikation är fullt riktig men att den utan den tvådimensionella synen ger eleverna begränsade möjligheter till förståelse av multiplikation. Den tvådimensionella synen är också viktig för att eleverna på sikt ska kunna generalisera multiplikation från heltal till rationella tal."

"Talföljdsräkning förtydligar dock inte de många samband som finns mellan grupper av multiplikationskombinationer och som vi bör utnyttja för att ge eleverna möjlighet att förstå och lära sig multiplikation. Eftersom talföljdsräkning endast skildrar multiplikation som upprepad addition döljer den de kommutativa, distributiva och associativa egenskaperna hos multiplikation. Elever som enbart utför multiplikation som upprepad addition saknar därför strategier att hantera multiplikationer, vilket i sin tur kan leda till svårigheter att multiplicera större tal."


Multiplikationsundervisning
"Äggkartongen är en modell av multiplikation som rektangelformation som tydliggör kommutativa lagen. Det är samma antal ägg i kartongen även om vi vrider den 90°. Detta kan även yngre elever se och uppleva. Lika grupper som bullpåsarna ger däremot inte en lika tydlig bild av den kommutativa lagen. Man kan inte enkelt uppfatta att det är lika många bullar totalt i fyra påsar med tolv bullar som i tolv påsar med fyra bullar. Att inse att multiplikation är kommutativt oavsett hur stora talen är är inte svårt för elever när de accepterar rektangelformationer som multiplikation. Denna insikt bidrar dessutom till att det är lättare lära sig alla kombinationer i multiplikationstabellerna utantill, då antalet kombinationer närapå halveras."

"I engelskspråklig litteratur skriver man om learning trajectories, då man beskriver vägar genom matematiken som många elever visar sig följa då de utvecklar sitt kunnande. Man använder även uttrycket för att beskriva en tänkt inlärningsgång av ett område. Ett exempel på en lärostig för multiplikation är att börja med vardagliga föremål, exempelvis spelkulor eller leksaksbilar, som placeras i lika stora grupper, t ex i påsar eller lådor. Senare övergår man till laborativa material, exempelvis multilinkklossar, som får representera de vardagliga föremålen. Multilinkklossar kan sättas samman i ”torn”, vilket gör det möjligt att uppmärksamma att ett torn samtidigt symboliserar ett torn och flera klossar. Vardagliga föremål och laborativa material kan placeras i rektangelformationer. Då föremålen placeras så är de fortfarande synliga och det går att räkna dem. Rektangelformationer med konkreta föremål är en viktig länk för att utvidga multiplikation från att tidigare endast ha handlat om lika grupper till att närma sig multiplikation som rektangulär area. I rektangelformationen finns de lika grupperna kvar om vi väljer att se på föremålen radvis. I en äggkartong med 15 ägg är det 3 rader med 5 ägg i varje rad, elever kan se de lika grupperna om 5 ägg. Finessen med att lägga dessa ägg, andra vardagliga föremål eller laborativt material som en rektangelformation är att det också är möjligt att se lika grupper i kolumnerna. Då syns det tydligt att vilken som helst av faktorerna kan vara multiplikator, att kommutativa lagen gäller. Successivt kan dessa rektangelformationer övergå i rutnät likt rutorna i en chokladkaka eller kakelplattorna på en badrumsvägg. Rutorna kan man så småningom ta bort och övergå till att enbart mäta kanterna på den rektangel som man har format av sina tänkta rutor."


Att konkretisera och förstå multiplikationstabellen
Även detta en intressant artikel!

Det finns inget enkelt sätt att lösa detta problem. Jag tror att det viktigaste är att använda så mångsidiga
modeller som möjligt för att inte hämma eleverna från att utveckla sin förmåga att förstå multiplikation.
Kanske kan vi börja acceptera både uttrycket 3*4 som 4*3 för att symbolisera min bild i början? Om vi
pratar matematik med eleverna så får vi fast om de tänker “fel”. (Dvs om eleven säger “jag har tre bollar
i en hög och det finns fyra högar, så för att räkna hur många bollar jag har tar jag 3*4=12”, ja, då har ju
eleven tänkt rätt och har dessutom den kommutativa lagen på koll.)


Avslutar med ett citat av Ola Helenius:
"Om ni fortfarande tror att det är en bra idé, så finns det gott om andra forskare som är redo att
medelst sina forskningsresultat övertyga er om motsatsen. Så för de som fortfarande planerar
att föra eleverna bakom ljuset någon gång runt Halloween i  årskurs 2 rekommenderar vi läsning av:
Dooren et. al, 2010; Greer, 1994; Nesher, 1988; Nunes & Bryant, 1996; Piaget, Grize, Szeminska, & Bangh,
1977; Squire, Davies, & Bryant, 2004; Vamvakoussi et. al 2013. För att bara nämna några."