Likformig labyrint

Detta spel är en fortsättning på förra inlägget "Finns i monomsjön". Förutom att detta tränar likformighet så får eleverna övning i att addera likformiga termer.

Spelets gång:
- dela in eleverna i grupper på 2-4 personer
- varje grupp skall ha en labyrintbana, uppsättning monomkort samt varsin spelpjäs
- den som vaknade senast i morse får börja, genom att ta ett monomkort ur högen (bildsidan neråt). Om monomet är likformigt med någon angränsande ruta (även diagonalt) får spelaren flytta framåt sin spelpjäs. Om spelaren vet summan av monomen (monomet på kortet + monomet på rutan dit pjäsen flyttades) så får spelaren ta ett nytt kort. Turen tar slut då spelaren inte fick ett likformigt kort / spelaren inte klarar av att beräkna summan (be dem eleverna hjälpa varandra att beräkna, samt kontrollera att motspelaren räknar rätt) / inte vill flytta till den rutan (t.ex. om rutan är bakåt, dvs. längre bort från målet).
- spelet fortsätter i tur och ordning tills någon har kommit i mål.
- vissa rutor har två olika monom, så dessa kan vara likformiga med två olika kortsorter. Jokerkorten har fyra olika monom, så då har eleven fyra alternativ att välja emellan. 

Material: Monomkort, labyrintbana, spelpjäser
Tidsåtgång: 20min

Finns i monomsjön

De flesta elever har spelat "Finns i sjön", så detta spel, som tränar att hitta likfomiga termer,  går snabbt att sätta igång med eleverna.

Dela eleverna i grupper på 3-5 elever. Sätt alla kort i monomsjön och så plockar varje spelare upp fem kort som hen har på handen). Den som har flest bokstäver i sitt namn får börja. Eleven frågar av en annan elev (man måste säga på förhand av vem man frågar) enligt något kort man har på handen, t.ex. kan spelaren på bilden fråga "Sanna, kan jag få alla dina x i kvadrat?". Om Sanna har kort som är likformigt med det som frågas efter måste hon ge alla kort och då får spelaren fortsätta att fråga. Om Sanna däremot inte har likformigt kort svarar hon: "Finns i monomsjön". Sedan är det nästa spelares tur. Av varje "sort" finns det åtta kort, men om man får ihop fyra av samma får man lägga ner dem på bordet. Det finns även joker-kort, som har fyra olika variabeldelar, eleven får själv välja vilken av dem han använder joker-kortet till. Om någon spelare blir utan kort får hen ta upp ett kort från sjön för att kunna fortsätta att delta i spelet. Vinnaren är den spelare som har flest högar på bordet när spelet är slut. 

Material: Monomkort
Tidsåtgång: 20min

Närmast noll

Korten på handen = 0 

Jag tycks vara riktigt spelinriktad denna höst för här kommer ännu ett spel. Detta spel tränar addition och subtraktion av heltal. 

Dela in eleverna i grupper på 3-5 elever (antalet är egentligen inte så viktigt, men tror att ungefär 4 per grupp blir bäst). Varje grupp skall ha en vanlig kortpacke, där jokrarna plockas bort. Vi valde att ässen är 14, men spelet kan göras lättare genom att äss är 1 och alla bilderkort tas bort. Bilderkorten bör gås igenom och helst skrivas på tavlan vilka tal de motsvarar. I detta spel är de röda korten (hjärter och ruter) positiva tal och de svarta (klöver och spader) negativa tal. 

Varje spelare tilldelas 5 kort och man skall hela tiden ha fem kort på handen. Första spelaren, efter delaren, väljer ett kort från handen att lägga ner på bordet med bildsidan uppåt och tar ett nytt kort från kortpacken. Nästa spelare kan välja att ta det synliga kortet eller ett nytt från kortpacken. Före man tar från kortpacken måste man lägga bort ett från handen. Man skall hela tiden ha 5 kort på handen. Så här fortsätter man ett helt varv. Tidigast på det andra varvet kan en elev bestämma att avsluta omgången och då måste alla lägga ner sina kort på bordet och beräkna hur långt från noll summan av korten på handen är (i ett senare skede tänker jag gå tillbaka till detta och koppla ihop att det är absolutbeloppet av korten på handen de räknat, men i detta skede är, i alla fall för mina elever, absolutbelopp ett obekant begrepp). På sin egen tur får man antingen byta kort eller avsluta omgången (förutom på första varvet då man måste byta kort). Målet är att få en så liten summa som möjligt. Den som bestämmer att avsluta behöver inte ha 0 på handen utan enligt sin egen mening vara tillräckligt nära. Eleverna bokför resultaten och spelar åtminstone fyra varv. 

Material: Kortpacke, anteckningsmaterial
Tidsåtgång: 30min

Multiplikationsplattor

Multiplikationsplattor

Har du elever som inte har lärt sig tabellerna och som skriver av luntlapparna utan att tänka efter eller försöka komma själva fram till svaret? Då är här ett tips inspirerat av inlägget om multiplikation.  

Istället för att ha luntlappar, ha luntplattor. Låt varje tabell ha en egen färg och skapa pripelplattor för varje multiplikation. Se bild ovan. De blåa plattorna är 5:ans tabell, de gröna 6:ans, de gula 2:ans och de röda 8:ans. Förslagsvis: en tabell (en färg) i en påse där tabellen är skriven på påsen. 

Hur kan man skriva detta som en multiplikation?

Plattorna kan även användas för att konkretisera flerfaktorsmultiplikation och kommutativa lagen. (Åk4) Börja med att lägga fram en platta och öka sedan med flera lika. Fråga eleverna efter varje ökning, "Hur kan man skriva detta som en multiplikation"?

Min kollega Sonja Balthasar tipsar dagens inlägg. 😀

Vem där?

"Är det ett binom?"

"Nej."

Detta spel är inspirerat av spelet "Vem där?". 

Spelet spelas i par (om det inte går jämt ut kan en grupp vara tre så att man gissar i cirkel, A ställer frågor av B, B ställer frågor av C och C ställer frågor av A). Varje elev skall ha en spelplatta med alla polynom (motsvarar personerna i orginalspelet) och dra ett kort från högen. Detta kort skall motspelaren lista ut (motsvarar alltså person i orginalspelet) vilket betyder att man måste hålla det så att den andra inte ser det. Turvist ställer spelarna frågor till varandra för att luska ut vilket polynom som motspelaren har på sitt kort. Baserat på svaren markerar eleven sedan på sin egen platta vilka polynom som ännu är möjliga. (I orginalspelet fäller man ner personerna.) Den som först har kommit på vilket polynomet är har vunnit. 

Detta spel tränar terminologin för polynom. Innan vi spelade hade vi gått igenom termerna polynom, monom, binom, trinom, koefficient, variabel, konstant och gradtal. Det är väldigt informativt för läraren att lyssna på eleverna medan de spelar. Ger en bra inblick i deras kunskap i att använda korrekta termer. En rolig och bra övning!!

Material: Spelplattor till alla, en spelplatta klipps i bitar för att få korten till polynomet som eleverna gissar, tusch
Tidsåtgång: 20min 

Bråk textuppgifter

Många elever har problem med textuppgifter på grund av svag läsförståelse. Läsförståelsen skall inte enbart tränas på modersmålslektionerna utan måste arbetas med i samtliga ämnen. Uppmuntra eleverna att läsa!!!

Denna vecka har vi jobbat lite extra med textuppgifter i samband med bråkräkning. Eleverna fick sex uppgifter framför sig. 

E: Till först skulle de endast läsa igenom dem och rangordna vilken de tyckte såg lättast ut till den som såg svårast ut. 

P: Sedan jämförde de uppgifterna de valt med den som satt bredvid. De diskuterade varför de valt just den ordningen och diskuterade hur de skulle lösa uppgifterna. 

A: Då alla var klara röstade eleverna vilken de ville att vi skulle börja med, dvs den som de hade valt som lättast. Jag läste texten högt. Vi funderade på vad som frågades efter. Var det en andel eller ett värde (antal personer, antal muffins, € etc) som vi skulle få i svaret? Jag poängterade att det är viktigt att läsa flera gånger igenom uppgiften och alltid, innan man är klar, kontrollera att man verkligen svarar på frågan. Vilken information behöver vi? Finns det onödig information? Vilket räknesätt skall vi använda för att få svaret? I vissa fall förenklade vi uppgiften till heltal (den med äppelmust) för att eleverna skulle se vilket räknesätt de skall använda. (Om frågan är "du har 16 liter must och skall hälla upp i 2 liters flaskor, hur många flaskor behöver du?" så klarar de flesta av att komma på vilket räknesätt du skall använda)

Eleverna var väldigt fokuserade och den lilla bilden på varje uppgift var viktigare än jag trodde. En uppgift vars bild innehåll intresserar ansågs genast lättare än t.ex. den med datorer och e-post, som kan kännas ganska avlägset ändå för dagens elever. Dessutom blev några överraskade av att flera olika lösningsmetoder godkänns. Jag undrar om de har blivit itutade att endast ett sätt är det korrekta? 😕 

Material: Uppgifter
Tidsåtgång: 40min

Ettzy

Hmmm... är inte övertygad över namnet på spelet, men det är en kombination av att få ETT med bråk och tärningsspelet yatzy. Egentligen är den enda likheten med yatzy det att spelaren har tre kast och man sparar  tärningar om man vill och kastar således om valfri mängd tärningar, så att man har högst tre kast totalt. Målet med spelet är att lyckas få bråken att bli ett helt. För varje helt man får på sin tur får man ett poäng. Heltalen räknas i slutet av spelturen av de sex tärningarnas bråk. Efter att en spelare kastat sina tre gånger och man kontrollerat hur många hela det blev är det nästa spelares tur. Spelet löper bäst med grupper på 2-3 spelare.

Det är ett ganska krävande spel så det kan vara bra att ha anteckningsmaterial. Eftersom spelet tränar addition av bråk, både liknämniga och oliknämniga, går det att spela så fort som eleverna behärskar grunderna. Spelet kan även användas som utmaning i lägre klasser för elever som behöver differentiering uppåt. 

Här kommer en modellomgång för en spelare:

Kast ett.

Sorterar. Två ½ ger redan ETT. Sparar också 1/4.

Resultat efter andra kastet.

Konstaterar att summan av bråken på andra raden blir ETT.
Kastar inte fler kast. Får två poäng från första rundan.

Material: bråktärningar (jag har uppsättning med 6 tärningar), anteckningsmaterial

Tidsåtgång: varierar, man kan spela en given tid eller spela tills någon kommer till 5 poäng.