36:a med areor

De hade lovat fint väder och jag var i behov av frisk luft och vårsol, så då var det bara att snabbt fixa till en utomhusövning för eleverna. Det blev en övning i att beräkna arean av en rektangel, triangel och parallellogram, att beräkna längden av en obekant sida samt lite textuppgifter. Procent lyckades jag också klämma in i några. 

Jag har bloggat om olika 36:or tidigare (funktioner, cirklar och potenser) så kanske konceptet är bekant. 

Om inte så kommer här instruktioner:

1. Dela in eleverna i grupper på 3-4 elever per grupp, antingen slumpmässigt eller så att de blir så jämna som möjligt. 

2. Då de slumpmässiga grupperna är gjorda (3-4 per grupp) blir gruppens första uppgift att komma på ett lockläte som alla kan säga och som hörs bra. Ta sedan en runda där alla grupper får demonstrera sitt lockläte för att kontrollera att inte två grupper råkat välja samma. Samt att alla i gruppen klarar av att göra lätet!

3. Därefter delar du ut alla 36 lappar åt eleverna, några lappar per elev, så att de får hänga upp dem på ett passligt område (skolgården, område med mycket träd etc). Poängtera att lapparna skall gå att läsa då man står, de skall vara synliga och varje elev ansvarar för de lappar de har hängt upp.

4. Sedan kan 36:an börja. Varje grupp behöver en tärning (roligt med extra stora tärningar om du har). Gruppen kastar tärningen. Alla i gruppen springer sedan och söker lappen, som har samma nummer som ögontalet de kastade. Då någon i gruppen har hittat uppgiften gör hen sitt lockläte för att locka till sig hela sin grupp. Då hela gruppen är på plats löser de uppgiften. Då de har lösningen kommer de till dig, läraren, för att kontrollera om svaret är rätt.

5. Då gruppen kontrollerat att svaret är korrekt kastar de tärningen på nytt. Numret på den lapp de nyss sökte adderar de med det ögontal de nu kastar för att få vilken nummer det skall vara på följande lapp de söker.

6. På detta sätt håller eleverna på tills någon kommit till 36. Blir summan över 36 är det lapp 36 som skall sökas. Den grupp som först löst uppgift 36 vinner.

7. Till sist plockar eleverna ner de lappar de ansvarade för och hämtar dem till läraren.

Material: Uppgiftslapparna (klipp bort facit från höger innan du laminerar 😀 )
Tidsåtgång: 45 min

RymdLotto

Detta är en övning som tränar beräkning av volym, basytans area, mantelyta samt totala begränsningsarean främst på cylindrar men några volymer på koner finns också med. 

Dela in klassen i grupper på fyra elever. Om det inte går jämt ut så har grupperna som är tre Mållgan med i sin grupp. Varje elev skall ha en bottenplatta med svaren på uppgifterna samt en hög med uppgifter. Placera ut korten med bildsidan neråt och sväng ett kort. Alla i gruppen beräknar det som frågas efter på kortet (uppmuntra dem att räkna tillsammans och tänka högt, så att de säkerställer att alla hänger med och att de räknar rätt). Den som har svaret på sin bottenplatta får ta kortet och placera det på rätt svar. Jag lät grupperna bestämma om de ville spela endast en stund, då spelade de tills någon hade fyra i rad, eller om de ville spela hellre än göra bokens uppgifter, då spelade de tills någon hade full spelplan. Vem som ville göra vad frågade jag innan grupperna skapades. Efter att första kortet är utplacerat väljer nästa elev i tur att svänga ett kort, och så vidare. Många elever tycker att det är så otroligt mycket roligare att räkna uppgifter så här än att göra dem från boken. Detta är en bra träning i grunderna och det var väldigt informativt för mig att lyssna på deras resonemang medan de räknade. 

Material: Bottenplatta o uppgiftskort (här finns 6 olika färger, så en uppsättning för 24 elever, printa dubbelsidigt på vitt papper)
Tidsåtgång: 20-45 min, beror på vilken spelform eleverna väljer. 

Besök i mitt klassrum

Igår och idag har jag haft besök av Johan och Teresia från Växjö. Det blev skuggande av mina lektioner, kikande i materiallådorna och en massa intressanta diskussioner! Det är otroligt givande att få höra hur andra lärare har det, vilka utmaningar de har i sin skola, olika pedagogiska och praktiska lösningar. Men det är också väldigt nyttigt att ställas frågorna varför man undervisar på ett visst sätt, vad som fungerar bäst i det egna klassrummet och varför. Två otroligt intressanta dagar där vi kunde konstatera att mycket är lika, men mycket är också olika. Hoppas att Johan och Teresia åker hem med nya infallsvinklar och inspiration till sin skola. Roligt att ni kom och tog er en titt!! 

Napakat napit

Muutama viikko sitten vedin ensimmäistä kertaa suomenkielisen koulutuksen. Tässä ensimmäinen postaus tilaisuuden materiaalista, joka käsitteli toiminnallisia tähtäviä matematiikassa. 

Anna oppilaiden työskennellä pareittain. Jokainen pari tarvitsee värillisiä nappeja, värikyniä ja vihkon. Oppilaat päättävät yhdessä vihjeiden perusteella, kuinka monta nappia eri väreistä pitää poimia. Muistuta oppilaita keskustelemaan keskenään siitä, miten he ovat päätyneet ratkaisuun; on tärkeää, että molemmat parin jäsenet ymmärtävät ratkaisun. Kun he ovat saaneet tehtävän valmiiksi, he piirtävät napit vihkoonsa ja siirtyvät seuraavaan tehtävään. Tässä harjoituksessa harjoitellaan prosenttilaskennan perustaitoja.

Materiaali: Vihjeet
Tarvittava aika: 20 min

Fynda fiffigt

Detta är ett spel som tränar procentuell sänkning. 

Eleverna jobbade i par, men egentligen är det ingen skillnad på hur många som är med i gruppen. Varje elev har en egen "shoppinglista", penna och räknare. Den elev som har högsta procenten vokaler i sitt namn börjar med att kasta en grön och en vit tärning (jag har endast 6-sidiga tärningar, men detta skulle säkert vara extra roligt med 10-sidig och då är 10 = 0). Den gröna tärningen anger tiotalet i rabatten och den vita tärningen anger entalet i rabatten. (Jag kontrollerade först med klassen vad högsta och lägsta rabatten är). Sedan får eleven välja vilken vara från shoppinglistan hen vill köpa med just denna rabatt. I kolumnen "uträkningar" skall ordentliga uträkningar skrivas (jag skrev modellexempel på tavlan) och i kolumnen längst till höger fyller hen i slutpriset. Medan elev 1 räknar kan elev 2 kasta sina tärningar, välja sin produkt och beräkna sitt slutpris. Sedan då alla sju produkter har köpts för det rabatterade priset adderar eleverna alla priser och beräknar slutsumman av inköpen. Den elev som har lyckats shoppa billigast vinner. Eleverna kan även beräkna totala rabatt i procent av sina inköp. Jag skrev alla slutsummor på tavlan, för de tyckte det var skoj att jämföra vad andra har handlat för. 

Om man vill ha en liten twist på spelet kan man ta med en + / - tärning. + = priset höjs med den kastade procenten, - = priset sänks med den kastade procenten. 

Jag frågade eleverna efteråt vilket betyg de skulle ge detta spel. Det fick många 9or (vilket jag tycker att är väldigt högt av tonåringar om matematik) men en 4a, men det var "för att jag inte vann!". 

Material: shoppinglista, tärningar (grön och vit), räknare
Tidsåtgång: 20 min

Glass i små lass

Rätblock av glass

                                
För flera år sedan var en kollega på en fortbildning om positiv pedagogik. På den kursen hade de fått tipset om att ha en bit choklad på en tallrik och sedan då man utfört uppgiften (t.ex. beräknat arean på tallriken) skulle man få chokladen som belöning. Så idag gjorde jag så här:

Eleverna fick i uppgift att beräkna glasspaketets volym. (En elev ropade genast "En liter!" varpå jag svarade att "Är du helt säker?") Varje elev skulle skriva tydliga och korrekta beteckningar i sitt häfte hur de hade beräknat volymen. Sedan jämförde vi detta med en liter. Eleverna fick resultat som varierade mellan 970 ml och 990 ml och vi konstaterade att vi hellre skulle ha haft resultat mellan 1030 ml och 1010 ml. På tavlan skrev vi grundformeln för hur man beräknar volymen av cylindrar och funderade på benämningarna av längderna i ett rätblock, vad "arean av basytan" betyder samt hur man betecknar korrekt. Efter det fick de beräkna hur mycket glass varje elev får om vi delar jämnt bland alla (jag hade två en liters förpackningar) och måtten på varje glassbit. Sedan var det dags för belöningen! 

Material: Anteckningsmaterial, linjal, glassförpackningar

Tidsåtgång: 15 min

4 i rad - produkt

Bild på spelet "4 i rad - bråkprodukt"

Idag blir det ett tips för de lägre årskurserna. En av mina favoriter är spelformen "4 i rad". Både för att materialet är så enkelt att fixa, men främst för att eleverna är så otroligt fokuserade och engagerade då de spelar detta. Så här kommer material för att öva på multiplikationstabellerna. Det ena innehåller tabellerna 1-9 och det andra 3-9. 

Instruktioner till spelet:
Dela in eleverna i par. Varje grupp skall ha en spelplan och varje person skall ha en uppsättning färgade knappar. Målet är att vara den som först får 4 knappar i rad. Den som börjar (t.ex. sten-sax-påse om vem som får börja) får välja två valfria faktorer från rutan längst ner (vi brukar använda två gula knappar till detta). Eleven räknar svaret och lägger sin knapp på rätt ställe på spelplanen. Sedan är det följande spelares tur. Hen får bara flytta på den ena faktorn, räkna produkten och placera ut sin knapp på spelplanen. Man får ha två likadana faktorer. Om en grupp är tre så kan ena laget (med två spelare) turvisas om att välja faktor och beräkna produkt. Tidsåtgången varierar väldigt mycket beroende på hur taktikerande eleverna är.

Material: Spelplan faktorer 1-9, spelplan faktorer 3-9, färgade knappar

Tidsåtgång: ~20 min

Fortbildning PÅ FINSKA

 Jaha. På torsdag ska jag få testa på att hålla en fortbildning på finska. Det ska bli spännande. 

Vielä mahtuu mukaan! Viimeinen ilmoittautuminen huomenna, tiistaina. 

"Vem har ...? Jag har ...!"

Detta är en gemensam övning för hela klassen att beräkna en procent av ett tal. Det finns 90 kort som ska delas ut bland eleverna så att alla elever har samma antal kort, läraren har resten. (Detta gav jag åt eleverna som uppgift och tyvärr hade de svårt med att komma på hur de skulle lösa hur många kort de skulle ha per man... suck.) Sedan då de kommit på hur många kort alla ska ha fick de komma och plocka åt sig rätt antal kort. Korten placeras sedan på pulpeten med "uppgiften" uppåt. Förutom korten ska varje elev ha en räknare. Eleven med "Starkortet" läser kortets uppgift, dvs. "Vem har x % av y?" Eleverna beräknar med hjälp av sina räknare vad delen blir och den som har kortet med rätt svar säger "Jag har y" och läser sedan uppgiften på det kortet. När ett kort är använt så vänds det upp och ner på pulpeten. I vissa grupper spelade vi tills en hade svängt alla sina kort och i andra tills det var tre som hade svängt alla sina. Varje svar förekommer bara en gång.

Detta blev en drillningsövning i att beräkna delen och eleverna beräknade på den lilla stunden över 50 uppgifter. I hopp om att de skulle komma ihåg hur de beräknar delen då de vet procenten och hela. 😃

Material: Uppgiftskort, räknare
Tidsåtgång: 20 min

Situationsprocent

Igår på förmiddagen skulle jag ha en dubbellektion med 8or om procent. På grund av motivationsbrist blev det tröskelplanering. Innan lektionen började fick vi delta i en gemensam samling om varför vi flaggar den 5 februari. Magnus, som höll samlingen, är en otroligt (pratsam 😀) och kunnig guide som berättade om Johan Ludvig Runeberg. Medan jag satt hänförd och lyssnade på honom kom jag på flera frågor som jag använde i undervisningen direkt då vi kom tillbaka från samlingen. 

Bland annat frågade jag:

- När var den stora branden i Åbo? (en elev kom t.o.m. ihåg datumet)
- Hur många procent av Åbo brann? (Magnus gav andelen i bråkform)
- Hur många procent av kvinnorna Johan Ludvig var förtjust i hette Maria i förnamn?
- Hur många procent av föreläsningen stod han framför vår grupp och pratade?

Många elever har väldigt svårt för begreppet procent och jag tror att ett väldigt enkelt knep att hjälpa dessa elever är att ta in begreppet procent som en naturlig del i vårt vardagsspråk och i hur vi anger andelar. Egentligen borde vi med jämna mellanrum ha små huvudräkningsuppifter eller uppskattningsuppgifter med procent för att öka förståelsen för begreppet. Varför inte börja dagens lektion med t.ex. någon av dessa frågor:

- Hur många procent av er har ätit frukost idag?

- Hur många procent av er är närvarande idag?

- Hur många procent av er såg matchen på TV igår?

- Hur många procent av er har telefonen i fickan?

- Hur många procent av er har vita skor på er?

- Hur många procent känner du dig inspirerad just nu?

Eftersom många elever även har svårt med bråk så kan det vara bra att varva dessa situationsuppgifter (dvs små korta frågor som läraren kommer på i stunden) med att ibland ange andelen i bråkform och varför inte även i decimalform. Uppgifter behöver inte alltid vara så märkvärdiga för att vara bra! Då jag ställde dessa frågor (om Runeberg) åt eleverna visade deras kroppspråk ett helt annat intresse än när jag har exempel om priser och skatter. 

Material: Fantasi

Tidsåtgång: 3 min

Minicooper

Bild skapad med Adobe Express.

På Matematikbiennalen 2020 i Växjö lyssnade jag på en föreläsning av Jonas Bergman och Anna Lindgren med rubriken "5-minutare för att öva säkerhet i grundläggande räknefärdigheter och ge ökad självkänsla i matematik". De delade med sig av sina erfarenheter och resultat av ett 1-årigt forskningsprojekt som syftat till att öka de grundläggande räknefärdigheterna och självkänslan i matematik hos elever på gymnasiets yrkesförberedande program. Det var en väldigt inspirerande föreläsning och detta var något som jag direkt tillämpade i min undervisning.

Minicooper är ett övningspapper som eleverna får framför sig under fyra olika tillfällen. De tre första gångerna tas resultatet inte med i bedömningen utan det är först det fjärde och sista som jag noterar. De tre första gångerna är till för att eleven ska kunna se sin egen utveckling och lägga märke till vad hen lär sig medan vi tränar på innehållet. Jag brukar ha ungefär en vecka emellan varje testsituation. Själva namnet "minicooper" kommer ifrån att eleverna har 6 minuter på sig att göra pappret (dvs hälften av vad en cooper är tidsmässigt). Så förutom att träna innehållet tränar vi snabbhet och att vissa uppgifter ska vara mekaniska (då man kan dem). Det är nu fem år sedan jag introducerade denna övning med eleverna. Och idag då jag hade omgång tre med mina nior insåg jag att jag nog skulle behöva byta namnet på övningen till "cooper". Nuförtiden är det nog ingen som klarar uppgifterna på under 6 minuter (jag minns att för fyra år sedan hade jag en klass där flera skrev det på under tre minuter). Idag har eleverna till och med svårt med att hinna bli klara på 12 minuter. Detta beror säkert på flera faktorer, bland annat att eleverna är långsammare i att utföra uppgifter och att kunskapsnivån har sjunkit. 

Ursprungligen hade jag alltid exakt samma övningspapper alla fyra gångerna. Nuförtiden får eleverna ett annat den fjärde och sista gången. Många lärde sig utantill uppgifterna, dvs. då var det inte längre frågan om att kunna lösa dem utan att minnas dem. Dessutom behöver jag inte vara lika orolig för att smygfoton av uppgifterna har spridits bland eleverna. 

Material: Minicooper för potenser och polynom åk 9
Tidsåtgång: 6-12 min

Förhållande med AI

Jag har det senaste året försökt ta åt mig så mycket matnyttigt som möjligt gällande AI. Bland annat fokuserade jag höstens fortbildningar till föreläsningar om AI, så det blev att delta i ett flertal med innehållet hur AI kan användas i undervisningen. Det kan vara att jag antar fel, men jag tror att ganska många lärare låter bli att använda AI med tron att det är som att "fuska". Jag anser (och även föreläsarna jag lyssnade på) att AI är ett verktyg man med gott samvete kan använda för att bland annat spara tid och få idéer.  Jämför att använda AI med att använda en vanlig räknare: Det är bra att kunna huvudräkning, men i något skede är det vettigare att låta en maskin göra arbetet, men du bör ändå kunna validera svaret genom att veta om det är rimligt eller inte. Så länge man kommer ihåg att man som lärare kontrollerar igenom det AI föreslår, anpassar det till sitt egna elevunderlag och tittar på det med "pedagogiska lärarögon" så har vi till vårt förfogande ett verktyg som kan underlätta vårt arbete. Och vad är väl inte bättre än det!!

Här kommer ett övningspapper som jag gjorde åt en av mina klasser nyligen. Det är en klass som behöver anpassat material och som behöver mycket upprepningar av liknande uppgifter. 

Här är prompten jag skrev åt Chat GPT:

"Hej! Kan du skapa 15 övningar åt 14 åringar där de ska öva att beräkna förhållandet mellan två tal? De första 5 övningarna skall vara endast tal, de följande 5 övningarna tal med enheter (alltid samma enhet i båda talen) och till sist 5 uppgifter med värden där enheterna är olika. Vid varje uppgift ska du också fråga efter förhållandets värde. Kan du ge detta i pdf form?"

Inom några sekunder var uppgifterna klara. Jag läste igenom dem, kontrollerade att värdet på förhållandet blev olika (justerade därför några uppgifter) och satt det sedan in i ett dokument åt eleverna. Detta tog inte många minuter, men om jag skulle ha skapat allt från början själv hade det troligtvis tagit tre gånger så lång tid.

Jag hoppas att även DU "vågar" utnyttja AI. Jag hör gärna erfarenheter gällande material som skapats men också om hur eleverna har använt sig av AI (vilket jag också har funderat mycket på på sista tiden). 

Material: Övningspapper 

Multipikationsspel

Detta är ett spel som tränar multiplikation och faktorisering samt befäster begreppen faktor och produkt.  

Spelets gång:
Dela i klassen i grupper på 2 - 4 elever. Den som har det längst förnamnet börjar. En speltur börjar alltid med att man säger en multiplikation vars produkt är talet man står på. Multiplikationen får bestå av fler än två faktorer. Om multiplikationen inte har sagts tidigare, får man kasta tärningen och gå så många steg framåt som ögontalet visar. Sedan är det nästa spelares tur. Om man inte kommer på en multiplikation eller inte kommer på en ny multiplikation (en som inte sagts) tar man ett steg bakåt. Den som kommer först i mål vinner.   

Material: Spelplan, spelpjäser, tärning, anteckningsmaterial
Tidsåtgång: 20 min

Sherlock

Ett av mina favorit datorspel under uppväxten var Sherlock (det andra var Tetris 😀). Det finns att spela fortfarande, men eftersom jag försöker att undvika spel på datorer i klassrummet (antar att de flesta elever gör det helt tillräckligt på fritiden) så skapade jag en pappersvariant av spelet. (Till exempel här kan man spela det online.)

Först lite reklam om själva spelet. Spelet tränar olika förmågor hos eleven:

Logiskt tänkande – Spelet kräver att eleven drar slutsatser baserat på ledtrådar.

Problemlösningsförmåga – Eleven måste analysera den information som finns och hitta den mest effektiva vägen till en lösning.

Känna igen mönster – Eleven behöver kunna identifiera samband mellan olika ledtrådar och använda dessa för att dra slutsatser.

Resonemang – Spelet bygger på att utesluta omöjliga alternativ för att komma fram till den enda möjliga lösningen. 

Koncentration och uthållighet – Att lösa Sherlock-pusslen kräver noggrannhet och uppmärksamhet på detaljer under längre tid.

Minne – Eleven måste hålla reda på tidigare slutsatser och information för att kunna använda dem till att komma vidare i pusslet.

Spelets gång:
Målet är att komma underfund med i vilken kolumn varje person, frukt, hus, fordon, bokstav och tärning ska vara. Överst på pappret står det om man vet färdigt någon position. Till näst kommer kolumn-ledtrådar, dvs. de som är under varandra ska finnas i samma kolumn. Sedan har vi de olika rad-ledtrådarna:

Figurerna finns i kolumnerna bredvid varandra. 

Figurerna finns INTE bredvid varandra. 

Apelsin finns till vänster om röda huset.

Vita huset finns mellan barnet och bokstaven C.
Gäller även i omvänd ordning, dvs. C, vitt hus, barn.
Gäller de tre på varandra följande kolumnerna, 
dvs. inga kolumner emellan. 

Gula huset och äpplet har en kolumn emellan sig
och i den kolumnen får bokstaven B inte finnas.

Ledtrådarna skall läsas igenom flera gånger eftersom man hela tiden får nya tips. Då när eleverna vet var en figur inte kan vara ska de kryssa över den figuren på sin spelplan. Då när eleven vet var en figur kan vara, kan de ringa in den figuren (eller så bestämmer de själva hur de vill markera på sin spelplan). Då när de vet med säkerhet en figurs position placerar de kortet på rätt ställe (använd gärna häftmassa, annars kan de glida omkring på spelplan). Detta är lite knepigare än då man spelar på datorn. Där försvinner de alternativ man klickar bort eller då man placerar med säkerhet en figur på en plats. Så lite råddigare är det nog med pappersversionen, men eleverna tyckte nog att det fungerade riktigt bra ändå. Man måste bara vara noga och konsekvent i sitt markerande på spelplan. 

Varje pussel har endast en lösning (har lagt facit med som sista bild i bilagan). Man ska inte behöva gissa sig fram till något i något skede av spelet. Om man kör fast är det oftast just resonemang man måste ta sig till, dvs. utesluta alternativ baserat på ledtrådarna. 

Jag har låtit eleverna själva välja om de vill jobba i par eller ensamma. Båda har sina fördelar och nackdelar i detta spel. Tre elever i en grupp skulle jag avråda från. 

Tidsåtgång: Beror på elev och pussel, men minst 15 min

Material: Spelplan, uppsättning med de olika figurerna (en figur/kort), vattenlöslig tusch, ledtrådar till pussel. Kopieringsunderlag för sex olika pussel (jag har gjort en uppsättning med 14 spelplaner och påsar med figurerna, så att vissa kan jobba ensamma och vissa i grupp. Själva pusslen kopierar jag bara upp, dvs. dem laminerar jag inte.)