Spiralspelet på distans

Vi har äntligen fått återgå till närundervisning, men eftersom det fortfarande är flera skolor som kämpar med distansundervisning kan detta vara ett tips hur man kan spela spel på distans. Tack till min kollega Sonja, som omvandlade spelet till distansversion!

Här bloggade jag om Spiralspelet, ett spel som tränar att beräkna värdet av uttryck. På distans gjorde jag som så att jag delade färdigt in eleverna i grupper på 3-4 elever. Jag skapade meetlänkar åt dem på förhand och delade den spelplan av presentationen som jag tänkte att de skulle spela på. (Dessa satt jag in i classroom så att eleverna bara såg den som gällde dem själva, dvs inte publicerat för hela klassen.) Alla i gruppen behöver rätt att redigera (detta leder förstås till många kopior åt mig, men jag satt alla i en skild mapp så blev det inte så råddigt). Lektionen påbörjades med instruktioner. Jag delade min skärm samtidigt som jag förklarade och sedan gick eleverna till sina gruppmeets och jag cirkulerade bland grupperna för att kolla hur de klarade sig. Detta spelsätt går bra att anpassa även på andra spel!

Material: Spelet som presentation, tärningar (verkliga eller online dice)
Tidsåtgång: 30-40min

Ritberättelse

Ritberättelsen är ett bidrag från deltagare i fortbildningen "Laborativ matematik åk1-3". (Har för mig att det var Pia och Tessa från Cygnaeus, som bidrog med denna fina övning).

Detta är en övning som kombinerar samarbete, geometri, läsförståelse och teckning. 

Instruktioner:
Dela in eleverna i grupper på fyra elever. Alla i gruppen är delaktiga eftersom instruktionerna till ritberättelsen står skrivna på åtta pappersremsor, som delas jämnt mellan medlemmarna i gruppen. För att kunna följa ritsagans instruktioner måste alltså alla gruppmedlemmar vara delaktiga och bidra med den information de fått på sina två pappersremsor.

Länk till instruktionerna och pappersremsorna med ledtrådarna till bilden.

Quizlet LIVE

Det är redan ganska länge sedan jag hörde om Quizlet, men jag har alltid förknippat det med språkstudier och inte insett att det även är något jag kunde använda mig av i matematiken. För en tid sedan blev jag tipsad om  Quizlet LIVE (som bara är en av alla sätt man kan öva på stoff i quizlet) - TACK ANNA P!!

Quizlet LIVE kan göra slumpmässiga grupper där eleverna i grupper skall välja rätt lösning. På varje elevs skärm syns ca fyra av alternativen (beror på hur många som deltar) och uppe på skärmen syns samma fråga åt alla. Sedan skall den som har rätt svar på sin skärm klicka på rätt svar. I klassrummet har jag haft eleverna som är i samma grupp att sitta tillsammans så att de kan samarbeta och prata matematik. På lärarens skärm syns grupperna som djur på kapplöpningsbana. Svarar ett lag fel så hamnar de tillbaka till noll. Man skall ha åtminstone 12 frågor i ett set då man startar, programmet väljer sedan slumpmässigt ut 12 stycken åt eleverna. Alla har samma frågor, men får dem inte i samma ordning. 

Eleverna brukar öva att skriva uttryck med hjälp av läggspelet Märtas appar, men eftersom det inte var möjligt i år på distans gjorde jag istället ett quizlet set av dem. Eleverna hade till läxa att öva på setet via "learn" och "match" och sedan på lektionen spelade vi LIVE. De kunde hjälpa varandra genom att skriva rätt alternativ i google meet chaten. Inte alls lika roligt som att göra det i klassrummet, men det var en helt kul variation i distansundervisningen! 

36:a med funktioner

Nu då solen tittar fram (jaa, våren är här!!) påminner jag om hur bra övningen 36:a är!

Jag har bloggat om några 36or redan tidigare (36:a med potenser, 36:a med cirklar, och i materialet Håll formen finns några 36:or samt i materialet Mäktig Matematik). Nu kommer en 36:a som handlar om funktioner. Jag har använt denna då vi har gått igenom det mesta med niorna då det gäller funktioner. 

Instruktioner:

1. Eleverna ställer sig i ring på "tumavstånd". (Det vill säga med raka armar så att tummarna rör grannens tummar. Passligt avstånd och man behöver inte hålla hand för det kan ju vara ack så jobbigt.)

2. Jag ber eleverna att ställa sig i ordning enligt födelsedag. När eleverna har hittat rätt plats i ledet så ger jag dem siffrorna 1-4, så att 1orna är i en grupp, 2orna i en osv.

3. Då de slumpmässiga grupperna är gjorda (3-4 per grupp) blir gruppens första uppgift att komma på ett lockläte som alla kan säga och som hörs bra. Ta sedan en runda där alla grupper får demonstrera sitt lockläte för att kontrollera att inte två grupper råkat välja samma. Samt att alla i gruppen klarar av att göra lätet!

4. Därefter delar du ut alla 36 lappar åt eleverna, några lappar per elev, så att de får hänga upp dem på ett passligt område (skolgården, område med mycket träd etc). Poängtera att lapparna skall gå att läsa då man står, de skall vara synliga och varje elev ansvarar för de lappar de har hängt upp.

5. Sedan kan 36:an börja. Varje grupp behöver en tärning (roligt med extra stora tärningar om du har). Gruppen kastar tärningen. Alla i gruppen springer sedan och söker lappen, som har samma nummer som ögontalet de kastade. Då någon i gruppen har hittat uppgiften gör hen sitt lockläte för att locka till sig hela sin grupp. Då hela gruppen är på plats löser de uppgiften. Då de har lösningen kommer de till dig, läraren, för att kontrollera om svaret är rätt.

6. Då gruppen kontrollerat att svaret är korrekt kastar de tärningen på nytt. Numret på den lapp de nyss sökte adderar de med det ögontal de nu kastar för att få vilken nummer det skall vara på följande lapp de söker.

7. På detta sätt håller eleverna på tills någon kommit till 36. Blir summan över 36 är det lapp 36 som skall sökas.  

8. Till sist plockar eleverna ner de lappar de ansvarade för och hämtar dem till läraren.

Material: Uppgifterna, Facit
Tidsåtgång: 30min

Rätblock med centikuber

Alla rätblock som kan byggas med 12 kuber. 

Jag brukar inte hinna med volym av rätblock med sjuorna, men i år prioriterade jag lite annorlunda så att vi hann göra en laborativ övning med rätblock. Eleverna tyckte om övningen och man märker tydligt av behovet av att få göra saker med sina händer (trots att de är stora och går i högstadiet!). Det var koncentrerade miner medan övningen pågick. 

Denna övning gjorde eleverna enskilt. De tog en handfull av centikuber till sin plats samt ett uppgiftspapper. Därefter gjorde vi första uppgiften, dvs fundera på vilken volym en kub har. Här kopplade jag ihop till den förra övningen då vi färglade areor (märker att jag inte publicerat den övningen. Kommer inom kort!). Vad är skillnaden? 

För varje ny uppgift fick eleverna först bygga på egen hand och vartefter de kom på en rätblock med rätt antal kuber ritade jag lösningen på tavlan, med måtten inskrivet. Vid uppgiften med 24 kuber funderade vi även tillsammans på hur man kan veta om man har hittat alla lösningar. Här kom vi vidare till faktorisering och primtal (kopplade ihop med vad vi gått igenom i höstas). I den sista uppgiften behövde vi fundera på själva formeln, då måtten inte var hela kuber.

En konkret och riktigt bra övning!!

Material: Centikuber, uppgiftspapper
Tidsåtgång: 60min

Geobräde 2 - Triangelns area

Bild av en elevs anteckningar på prickpappret. 

Denna vecka har 7orna tränat på triangelns area med laborativt material, dvs med geobräden. Tidigare har vi jobbat med fyrhörningars area (se Geobräde 1) så nu var det dags för triangeln. Det var förvånansvärt svårt för eleverna att se sambandet mellan bas, höjd och area. Men efter några trianglar var det nog flera elever som fick en aha-upplevelse. Och det är ju alltid lika härligt!!

Det finns många olika lösningar till uppgifterna, så jag bad dem att göra åtminstone en rätvinklig, en spetsvinklig och en trubbvinklig på varje uppgift. Resultatet skulle sedan ritas på prickpappret. 

Material: Geobräden, gummiband, prickpapper, uppgiftspapper
Tidsåtgång: 30min

Förkunskaper med Mentimeter

Förra veckan tänkte jag att jag skulle kolla upp elevernas förkunskaper när det gäller AREA. De gick in på menti.com och besvarade min fråga "Vad är area?". Detta är svaren jag fick från båda klasserna:

Flera har koll på att det är frågan om en yta, men många svarade "inte vet jag", "omkrets", "mattesak", "runt"... Och då vi idag skulle räkna area på triangel var det bara en handfull som visste formeln, men nästan ingen hade en aning om varför det var så. 

Varför är begreppet area så svårt för eleverna? Hur borde man lära ut det så att de förstår (istället för att det blir försök till utantill inlärning)? Sitter du på tips hur man kunde göra när man introducerar area i lågstadiet eller om du kan tänka dig att dela med dig hur du gör så tar jag gärna emot! Svara antingen här i kommentarsfältet eller skicka som e-post (nina.aspegren@edu.pargas.fi).