Plocka potenser

Svarsplatta och spelplan. 

Detta spel baserar sig på tic-tac-toe, dvs. luffarschack. Spelet spelas i par (om man är udda antal, så kan man spela två på samma lag mot en annan elev) där båda har en spelplan med uppgifter framför sig (OLIKA UPPGIFTER!!) och en svarsplatta med motspelarens svar. Låt t.ex. den som har längsta efternamnet börja. Elev 1 säger t.ex. "Är svaret på C3 x¹⁰?" Elev 2 kollar på spelplattan med svar och om det är rätt så sätter båda på sin spelplatta elev 1:s symbol (antingen X eller O). Då har elev 1 plockat den rutan. Om svaret är fel lämnas rutan tom. Därefter är det elev 2:s tur att säga svaret till någon av sina uppgifter och elev 1 kontrollerar svaret på sin svarsplatta. På detta sätt fortsätter spelet tills någondera har fyra i rad. 

Spelet tränar multiplikation av potenser med samma bas, division av potenser med samma bas och potenser av en produkt. 

Material: Spelplattor och svarskort, vattenlösliga tuscher, papper att rengöra med

Tidsåtgång: 25min

Kora kortet - extended version

Kora kortet

Min kollega Sonja berättade om en utvidgad version hon gjorde med spelet Kora kortet. 

Hennes fyror hade spelat "kora kortet" och tyckte så om det så de önskade få spela mera. Sonja upplevde att de inte skulle lära sig mera genom att spela samma så hon gjorde en utvidgning av spelet. Hon använde den röda planen med två rader, gjorde ett plus och ett minustecken och gav dem additions- och subtraktionsutmaningar. Det blev en övning i positionssystem, huvudräkning, avrundning, uppskattning/överslagsräkning, och att använda räknare. Detta var mycket uppskattat av eleverna. 

Exempel på utmaningar:

Addition: summan blir så nära 1000 som möjligt, så nära 500 som möjligt

Subtraktion: differensen blir så nära 0 som möjligt, så stor som möjligt

Eleverna jobbade så att de först drog de sex korten. Sonja uppmanade dem sedan att uppskatta svaret i huvudet, och sedan slå på räknaren. Det här visade sig vara en bra övning på många plan, och det var roligt för läraren att följa med deras strategier. En elev använde uppställningsstrategier och utnyttjade korten han hade kvar som "minnessiffror". En annan avrundade så att hon fick lättare tal att räkna med, och sedan förfinade hon sin uppskattning. 

I en större grupp är subtraktionen nog för svår för fyror, då man hamnar på negativa sidan, men i Sonjas lilla grupp blev det bra diskussioner om varför man inte får slarva med i vilken ordning man skriver en subtraktion och det blev en bra introduktion till negativa tal. Tidsåtgången till detta beror väldigt mycket på hur aktiv läraren är med att kontrollera att elevernas uträkningar är korrekta innan de går vidare till nästa uppgift. 

Material: Spelkort, uppgiftskort och spelplattor

Tidsåtgång: 30min (då man spelar två gånger varje utmaning)

Potenskrig

Med åttorna började vi läsåret med att repetera begreppet potens. Jag gjorde endast en kort repetition av bas, exponent och potensensvärde, samt hur man räknar potenser på räknemaskinen innan vi satt igång med årets första spel!

De flesta i klassen var bekanta med kortspelet "Krig", som jag har baserat detta spel på. Spelet krig går ut på att kortpacken delas jämnt med alla deltagare, alla vänder samtidigt ett kort och den som har högst vinner alla korten. Om det råkar vara samma kort hos två (eller flera) som är högst, lägger man först ett kort med bildsidan ner på sin egen plats och sedan vänder man upp ett nytt kort som är då det nästa kort som deltar i kriget. Den som nu har högst vinner alla korten. Den som blir utan kort faller ut ur spelet. Detta spel repeterade jag muntligt innan vi satte igång med potenskrig.

Eleverna börjar med att sortera korten i svarta och röda kort, d.v.s. två högar. Därefter delar man, med bildsidan neråt, ut korten så att båda har 13 röda i en hög och 13 svarta i en annan. (Om man är tre i en grupp, annars går detta bäst parvis, så lönar det sig att ha två kortpackar för att det inte skall ta slut för snabbt). De röda korten är baskort och de svarta är exponentkort. Nu vänder båda sitt översta kort i röda högen (den skall ligga till vänster) och det översta i den svarta högen (den skall ligga snett uppåt till höger). Sedan räknar eleverna med hjälp av räknare vem som har det större värdet av sin potens. Den eleven vinner båda korten av den andra och lägger dem underst i sina egna respektive högar. Om det råkar bli samma (osannolikt) så gör man lika som i vanligt krig, d.v.s. först ett mellankort man inte ser valören på och sedan vänder man upp två nya som man jämför. 

Eleverna var väldigt ivriga och tyckte mycket om detta spel. Många lärde sig ganska snabbt att se när de behövde använda räknare för att jämföra värdet av potensen och när de kunde avgöra genom att bara se på basen och potensen. 

Material: En kortpacke per par, räknemaskiner
Tidsåtgång: 20 min

Nytt läsår, ny skola

Nytt läsår, nytt klassrum -
samma Nina!

Idag är fjärde dagen på det nya läsåret (för mig). Detta läsår är lite extra pirrigt i magen eftersom vi har flyttat in i en helt ny byggnad, med fyra skolor under samma tak. Väldigt spännande!!!

Här (finsk artikel) kan du läsa mer om det nya skolhuset.

Jag har haft turen att få ett klassrum som rymmer allt mitt matteundervisningsmaterial, så möjligheten att komma på ett besök till mitt "Matteland" gäller fortfarande. Vill du komma på besök är det bara att ta kontakt!! 

Även i år kommer jag att blogga undervisningstips och annat smått och gott. Inlägg dyker upp här på bloggen enligt hur jag hinner och i den takt jag kommer på innehåll till inläggen. Har du idéer du vill dela med dig - hör av dig, har du önskemål om innehåll - hör av dig!

Jag önskar er alla ett fint och givande läsår 2023-2024!!! 

Polygon lapptäcke

Här kommer ett spel, som min kollega Trang tipsade mig om. Jag har lite modifierat reglerna enligt egen smak. 😃 Kanske detta är något för dina elever så här i slutet på läsåret. 

Spelet går ut på att "låsa" så många polygoner som möjligt och på det sättet samla poäng. Reglerna finns med i dokumentet (som är delat längre ner i inlägget) men de så här har jag tänkt spelet:

1. Spelare 1 kastar tärningen och får lägga en O i samma antal trianglar som tärningen visar. Trianglarna måste sitta fast i varandra. Om spelare 1 vill låsa en figur (se figurer i tabellen) färglägger hen de trianglar som behövs till figuren med sin färgpenna. Man kan endast låsa hela figurer och endast i slutet av den egna turen. Om spelare 1 har låst en figur markerar hen i tabellen hurdan med ett sträck i den egna kolumnen.
   
   

2. Spelare 2 kastar tärningen. Nu får spelare 2 lägga O i samma antal trianglar som tärningen visar. Hen markerar sina O med den egna färgpennan.  Om spelare 2 vill låsa en figur avslutar han sin tur med att färglägga trianglarna i figuren och markerar detta i tabellen i sin egna kolumn. Sedan är det spelare 1 tur.
   
   

3. Spelet tar slut då någondera inte kan markera det antal trianglar som tärningen visar. Spelarna räknar sedan hur många poäng de har fått ihop. Spelaren med flest poäng vinner. 

Specialregler:
En triangel som inte är låst och bara har ett O i sig, kan den andra spelaren stjäla om den gränsar till en triangel som man själv tar under sin egen tur. Om man stjäl en triangel (eller flera) måste man använda den/de till en figur man låser under samma tur. 

Man kan endast låsa en figur per speltur och alltid efter att man har kastat tärningen och markerat sina trianglar med O.

Om man inte vill spela med specialreglerna så går det riktigt bra. Man kan även vara tre i en grupp, men de elever som spelade så trodde nog att det var roligare med bara två spelare per spelplan. Om man vill kan man taktikera en hel del, men som jag brukar designa mina spel så är det inget måste för att kunna vinna. 

Här kommer exempel på specialregeln:

Spelare 1 kastar en fyra och väljer att markera
4 trianglar (med grönt) utan att låsa en figur. 

Spelare 2 kastar en femma och väljer att stjäla två trianglar
av spelare 1.(Markerat med rött.) Därmed måste hen använda
åtminstone dessa två till att låsa en figur. Hen låser en
rektangeloch får därmed 3 poäng.
Sedan är det spelare 1:s tur att kasta tärningen. 

Material: färgpennor (2 st olika), en tärning, poängtabell och spelplan
Tidsåtgång: 20min

Detta är läsårets sista inlägg! Ha en skön sommar så ses vi igen i höst!!!

Tal i olika form

Korten ordnade i fyra högar. 

Följande övning gjorde jag som introduktion till procent. Övningens huvudmål är att träna att koppla de olika talrepresentationerna med varandra. Samtidigt övar den att klara av att storleksordna tal. 

Övningen görs i par. 
Först sorterade eleverna korten så att de hade fyra högar med de olika representationerna i varje hög (se första bilden). Sedan fick de välja en av högarna, som de skulle sortera i storleksordning från det minsta talet till det största. De fick diskutera inom paret vad som skulle vara lättast att sortera och valde den högen. Då alla var klara steg man upp och flyttade till nästa bord (jag sa i vilken ordning vi roterade). Då eleverna kom till ett nytt bord skulle de först kontrollera att sorteringen var rätt. Därefter skulle de välja en ny hög att placera under föregående kort, så att de är lika stora, dvs samma tal men i anna talrepresentationsform. Då alla var klara flyttade eleverna igen fram ett steg, kontrollerade att föregående hade sorterat rätt, valde ny hög som placerades ut o.s.v. tills alla fyra högar var utplacerade. Efteråt diskuterade vi vilken representationsform som upplevdes som lättast och vilken svårast. Det blev bra diskussioner. Samtidigt blev det väldigt tydligt hur svårt eleverna har med decimaltal. Det är inte alls en självklarhet att 0,8 är större än 0,75, eftersom de ser talen 8 och 75, de kopplar inte ihop talen med positionerna. Detta behöver man öva mera på då decimaltal introduceras!!!

Material: Korten med olika talrepresentationsformer

Tidsåtgång: 20min

Alla korten sorterade. 

Problematisk papptallrik

Innan vi gick igenom arean för en cirkel gjorde vi en "övergångslabb" mellan omkrets och area. Första uppgiften gällde omkretsen. Halva klassen fick instruktionen att klippa ett snöre som är lika långt som omkretsen. Den andra halvan skulle däremot klippa ett snöre som var lika långt som tre diametrar. När båda halvorna var klara jämförde de längderna på sina snören med varandra. Sedan diskuterade vi upptäckten. Vad innebär detta? Varför är de inte lika långa? Denna övning var bland annat till för att än en gång få en visuell och taktil inre bild av att en omkrets är en sträcka.

Följande uppgift var att komma på papptallrikens area. De fick bara använda sig av materialet jag hade plockat fram. (se bild ovan) Jag blev rakt ut sagt chokerad över hur svårt detta var. Det var endast en av ungefär trettio elever som genast kom på hur man skall göra. De flesta par gav upp efter en minut. Var är elevernas resiliens? Vi måste definitivt öva mera på att inte ge upp, på att se problem från olika synvinklar, att säga högt vad som är knepigt för att genom diskussion kanske komma fram till en lösning och på att förenkla problem. De grupper som kom igång började räkna arean för hela (vilket tog väldigt länge) tallriken istället för att dela in den i mindre bitar och utnyttja det i sina beräkningar. 

Detta var en ögonöppnare för mig (och då tror jag ju nog att mina elever är ganska vana med laborativt material). Måste införa mera laborationer av öppnare struktur för att ge eleven bättre verktyg i fortsättningen. Jag hör gärna era läsares synpunkter på detta. Är detta ett fenomen ni stöter på också? Dela gärna med er av era erfarenheter. 

Material: papptallrik, snöre, mm²-papper, cm²-papper 
Tidsåtgång: 45min (tog såååååå mycket längre än jag hade förväntat mig!!)