torsdag 30 september 2021

Kamratrespons och självutvärdering

Visioner och stora planer som kanske gick till överdrift. Som vanligt. Så går det ofta för mig. Men tanken var god!

Trots att detta kanske inte riktigt blev som jag hade tänkt mig, så kanske någon får en fin idé av detta hur hen kunde utveckla det hela och göra det bättre. 

Min tanke var alltså att få in mer självutvärdering och kamratrespons. Eftersom detta skulle vara ett litet test tänkte jag pröva det på en årskurs och jag valde åk8. Jag gjorde upp en plan inför läsåret på vilka avsnitt och vilka laborationer eleverna skulle göra utvärdering på samt vilka mål som då skulle utvärderas. (Målen är M2-M9, som gäller arbete.) Varje gång utvärderas 3-4 mål så att alla mål under hösten skulle utvärderas åtminstone tre gånger. 

Här är planen. 


Här finns dokumentet som jag satte in i classroom där jag sedan fyllde i elevernas utvärderingar. Kalkylarket räknar ut medeltalet för varje laboration, samt medeltalet för varje mål. Här finns även utrymme för lärarens kommentarer (om jag noterat något speciellt under laborationen eller om det kommit fram något i kamratresponsen som jag tycker att behöver bokföras). Här är blanketterna eleverna fyllde i med hjälp av denna tabell

Varför jag inte är så nöjd med resultatet:
- blev mer arbetsdrygt än jag räknat med (har ungefär 60 elever på åk8)
- de olika utvärderingarna kom lite tätt i början, men det kan jag lätt åtgärda till nästa år
- svårt att omformulera kriterierna i de olika målen så att de blir begripliga för eleverna
- som vanligt är det många elever som bara snabbt rafsar ner en siffra utan minsta eftertanke

Tankar som bidrar till att ändå fortsätta: 
- några elever funderade verkligen igenom dessa mål och kriterier
- många elever insåg att det inte bara är kunskapen som tas med i bedömningen utan även arbetet

Jag tar gärna emot alternativa lösningar! Hur gör du med självutvärdering och kamratrespons i matematiken?

torsdag 23 september 2021

Betär bråk


"Betär bråk" är ett spel där eleven skall "satsa (=bet) på det bättre bråket". Spelet kan spelas på tre olika nivåer. Berätta de olika nivåerna för eleverna, låt dem välja nivå och gruppera dem sedan i grupper på 2-3 elever. I alla tre nivåer skall korten placeras som på bilden ovan. Läs alla nivåer för bättre förståelse. 

Grön nivå:
Eleverna i gruppen försöker tillsammans genom resonemang och huvudräkning komma på i vilken ordning bråken skall placeras. Det som är störst (dvs svaret) sätts längst till vänster och minsta längst till höger. De kan använda de små färgade korten för att lägga fram sin uppskattning. Därefter räknar de varsin uppgift (i häftet), kommer överens om vad de skall förlänga nämnaren till för att kunna jämföra bråken med varandra. Då de är säkra på att de har kommit till rätt svar, svänger de den avlånga lappen och kontrollerar facit. Sedan tar de nästa uppgift.

Gul nivå:
I denna nivå väljer eleverna turvist ett av de små färgade korten och då är det alltså meningen att de skall ta det kort de tror att ger det största svaret. Därefter räknar man sin "egen färg", kommer överens om hur man skall jämföra bråken (se grön nivå) och då man är säker på svaret kontrollerar man facit. I facit står det 3-1 under svaret, det indikerar hur många poäng spelaren med just det kortet får. Eleverna kan bokföra i häftet hur många poäng var och en får. Vid nästa uppgift är det följande elev i turen som får välja först det lilla färgade kortet osv.

Röd nivå:
Spelet spelas annars som gul nivå, men det är den snabbaste som tar kort och inte i någon viss ordning. Därefter kontrollerar man sin egen uppgift, förlänger, jämför på nytt och kollar facit. Och bokför poängen. 

På detta sätt, oberoende nivå, så räknar alla elever 8 uppgifter (fler om man är två i en grupp). Var noga med att poängtera att det inte är någon idé med övningen om de inte tränar lite uppskattning i början före de väljer färg och att de skall räkna uppgifterna och förlänga för att kunna jämföra. De grupper som gjorde detta ordentligt tyckte att spelet var bra! Så introduktionen är viktig!

Material: Uppgiftskorten, facitlappar
Tidsåtgång: 30min



torsdag 16 september 2021

Omvandla bråk


Tyvärr har jag inte kommit på ett finurligt namn på denna övning (förslag emottages 🙂), så det blev bara "Omvandla bråk". 


Denna laborativa uppgift är en övning i att se samband, "tänka i bråk" samt att omvandla från ren bråkform till blandad form och vice versa. Eleverna arbetar i par och använder färgstavarna för att uttrycka uppgifterna i bråk. I alla uppgifter har jag valt att ha den gröna stavens längd till 1 (har du andra färger än jag så välj till 1 den som är 12cm lång. Den är lämpligast då den är delbar med så många - 2, 3, 4, 6). De tre första uppgifterna är relativt lätta, men de två sista är lite knepigare. Den sista tomma raden är till för att eleverna själva kan komma på en uppgift som de ger över åt ett annat par. (Detta gjorde de snabbaste paren.)

Material: Färgstavar / cuisenairestavar, övningspapper

Tidsåtgång: 20min

torsdag 9 september 2021

Bottas bråkbana

Bottas bråkbana är ett spel som tränar bråkuppfattning och att addera bråk. 

Spelets gång:
- 3 elever per grupp är passligt
- man kan t.ex. låta den elev börja som kastar det minsta bråket med en tärning 
- eleven kastar först den tärning som har färgade pluppar på sidorna och tittar därefter på kortet vad hen skall göra
- efter att hen avläst kastas bråktärningarna enligt instruktioner och eleven går fram på tallinjen som går från 0-3 (jag valde att ha 24 rutor mellan heltalen för att det skall vara enklare med bråken som har nämnare 2, 3, 4, 6, och 8)
- sedan är det nästa elevs tur
- den som kommer först till 3 vinner

Material: spelplan, bråktärningar, färg-tärning, uppgiftskort, spelpjäser (centikuber)
Tidsåtgång: 20min

torsdag 2 september 2021

Ett HELT bråk


För årskurs 7 har vi ny bokserie (Kubik) där bråk kommer redan i kapitel 3. Jag inledde avsnittet med en introduktion till bråk med hjälp av bråkkakor.

Varje par fick en uppsättning bråkkakor som de skulle sortera i storleksordning samt bestämma vilket bråk varje bit representerade. Därefter spelade de spelet "Ett HELT bråk". Spelet kan spelas i par eller med tre elever i en grupp. Eleverna väljer turvis två tärningar (jag har uppsättningar med sex tärningar där de är parvis lika) och kastar dem. Sedan tar eleven de kakbitar som motsvarar det som står på tärningen. Målet är att få ett helt bråk. Får man bitar som inte ryms i kakan måste man påbörja ny kaka (obs! Kakbitar får inte flyttas efter att turen gått vidare!!) och får man bråk som inte längre har bitar kvar är det "voi, voi" och turen går vidare. Eleverna uppskattade denna övning!

Några spelare fick halvfärdiga kakor där de insåg att det inte fanns rätt storleks bitar att lägga in i luckan. Dessa kakor tog jag foto av och sedan då vi räknade addition av bråk med olika nämnare räknade vi ut, baserat på fotona, vilken bit som skulle ha passat in i luckan. 

Material: Bråkkakor, bråktärningar (i brist på bråkkakor kan man även använda färdigt klippta papptalrikar)
Tidsåtgång: 20min