Vem där?

"Är det ett binom?"

"Nej."

Detta spel är inspirerat av spelet "Vem där?". 

Spelet spelas i par (om det inte går jämt ut kan en grupp vara tre så att man gissar i cirkel, A ställer frågor av B, B ställer frågor av C och C ställer frågor av A). Varje elev skall ha en spelplatta med alla polynom (motsvarar personerna i orginalspelet) och dra ett kort från högen. Detta kort skall motspelaren lista ut (motsvarar alltså person i orginalspelet) vilket betyder att man måste hålla det så att den andra inte ser det. Turvist ställer spelarna frågor till varandra för att luska ut vilket polynom som motspelaren har på sitt kort. Baserat på svaren markerar eleven sedan på sin egen platta vilka polynom som ännu är möjliga. (I orginalspelet fäller man ner personerna.) Den som först har kommit på vilket polynomet är har vunnit. 

Detta spel tränar terminologin för polynom. Innan vi spelade hade vi gått igenom termerna polynom, monom, binom, trinom, koefficient, variabel, konstant och gradtal. Det är väldigt informativt för läraren att lyssna på eleverna medan de spelar. Ger en bra inblick i deras kunskap i att använda korrekta termer. En rolig och bra övning!!

Material: Spelplattor till alla, en spelplatta klipps i bitar för att få korten till polynomet som eleverna gissar, tusch
Tidsåtgång: 20min 

Bråk textuppgifter

Många elever har problem med textuppgifter på grund av svag läsförståelse. Läsförståelsen skall inte enbart tränas på modersmålslektionerna utan måste arbetas med i samtliga ämnen. Uppmuntra eleverna att läsa!!!

Denna vecka har vi jobbat lite extra med textuppgifter i samband med bråkräkning. Eleverna fick sex uppgifter framför sig. 

E: Till först skulle de endast läsa igenom dem och rangordna vilken de tyckte såg lättast ut till den som såg svårast ut. 

P: Sedan jämförde de uppgifterna de valt med den som satt bredvid. De diskuterade varför de valt just den ordningen och diskuterade hur de skulle lösa uppgifterna. 

A: Då alla var klara röstade eleverna vilken de ville att vi skulle börja med, dvs den som de hade valt som lättast. Jag läste texten högt. Vi funderade på vad som frågades efter. Var det en andel eller ett värde (antal personer, antal muffins, € etc) som vi skulle få i svaret? Jag poängterade att det är viktigt att läsa flera gånger igenom uppgiften och alltid, innan man är klar, kontrollera att man verkligen svarar på frågan. Vilken information behöver vi? Finns det onödig information? Vilket räknesätt skall vi använda för att få svaret? I vissa fall förenklade vi uppgiften till heltal (den med äppelmust) för att eleverna skulle se vilket räknesätt de skall använda. (Om frågan är "du har 16 liter must och skall hälla upp i 2 liters flaskor, hur många flaskor behöver du?" så klarar de flesta av att komma på vilket räknesätt du skall använda)

Eleverna var väldigt fokuserade och den lilla bilden på varje uppgift var viktigare än jag trodde. En uppgift vars bild innehåll intresserar ansågs genast lättare än t.ex. den med datorer och e-post, som kan kännas ganska avlägset ändå för dagens elever. Dessutom blev några överraskade av att flera olika lösningsmetoder godkänns. Jag undrar om de har blivit itutade att endast ett sätt är det korrekta? 😕 

Material: Uppgifter
Tidsåtgång: 40min

Ettzy

Hmmm... är inte övertygad över namnet på spelet, men det är en kombination av att få ETT med bråk och tärningsspelet yatzy. Egentligen är den enda likheten med yatzy det att spelaren har tre kast och man sparar  tärningar om man vill och kastar således om valfri mängd tärningar, så att man har högst tre kast totalt. Målet med spelet är att lyckas få bråken att bli ett helt. För varje helt man får på sin tur får man ett poäng. Heltalen räknas i slutet av spelturen av de sex tärningarnas bråk. Efter att en spelare kastat sina tre gånger och man kontrollerat hur många hela det blev är det nästa spelares tur. Spelet löper bäst med grupper på 2-3 spelare.

Det är ett ganska krävande spel så det kan vara bra att ha anteckningsmaterial. Eftersom spelet tränar addition av bråk, både liknämniga och oliknämniga, går det att spela så fort som eleverna behärskar grunderna. Spelet kan även användas som utmaning i lägre klasser för elever som behöver differentiering uppåt. 

Här kommer en modellomgång för en spelare:

Kast ett.

Sorterar. Två ½ ger redan ETT. Sparar också 1/4.

Resultat efter andra kastet.

Konstaterar att summan av bråken på andra raden blir ETT.
Kastar inte fler kast. Får två poäng från första rundan.

Material: bråktärningar (jag har uppsättning med 6 tärningar), anteckningsmaterial

Tidsåtgång: varierar, man kan spela en given tid eller spela tills någon kommer till 5 poäng.