Jag ser, du hör

För att sjuorna skall få träna begrepp som radie, diameter, tangera, skärningspunkter, parallell etc har jag skapat en övning, som jag kallar "Jag ser, du hör". (Om du använder Pi-serien passar denna övning efter kapitel 2.2).

1. Dela in klassen i par.
2. Placera uppgiftskorten i en hög framför paret så att bildsidan är nedåt och uppgiftsnumret uppåt. Eleverna börjar med uppgift 1 (kopiera upp dem så att 1 är lättast och 15 svårast).
3. Den ena i paret tittar på kortet och förklarar med ord (inga gester!) vad den andra skall rita. Den som förklarar får inte se vad den andra ritar, för då påverkas förklaringarna. Den som förklarar skall försöka få ritaren att skapa en så lika bild, som finns på kortet, som möjligt.
4. Då paret är klart, jämför de bilden som ritats med kortet och sedan byter de roller.

Detta är en väldigt bra övning i förklara tydligt, i att lyssna och att använda rätt terminologi!

Material: Uppgifterna (kopiera upp, klipp ut figurerna och limma på sifferkorten, laminera)
Tidsåtgång: 35min

Adventskalender 2017

Det snöar utanför mitt fönster och marken ligger vit - dags att göra årets adventskalender.

I år tänkte jag presentera en lite lättare variant, som inte tar så länge att göra. Kopiera upp tankenötterna på ett "juligt" papper, klipp med figursax, rulla lapparna och bind upp dem alla på ett band. Sedan tejpar du upp allt på väggen eller uppe på tavlan. Använder du tavlan kan du utnyttja det till att numrera lapparna enligt datum. Vi har 14 skoldagar i december, men i dokumentet gjorde jag för säkerhets skull en extra tankenöt.

Så här såg kalendern ut ifjol.

Material: Adventskalenderns tankenötter

Minitest med alternativ

Bedömning av elever. Jag tycker att det är svårt. Varje gång jag skall skriva ett vitsord funderar jag länge på om jag bedömer eleven rätt. Jag hade hoppats på att detta skulle bli lättare med åren, kanske det har blivit det en aning jämfört med de första läraråren, men nog är det alltid några elever som är extra svåra att bedöma.

Vi har de senaste åren minskat på antalen prov i matematik. För tillfället har varje elev högst två matematikprov per år. Istället utvärderar vi eleverna på alternativa sätt. Timaktiviteten - delaktigheten lektionstid och det jag ser att eleven åstadkommer lektionstid är väldigt viktigt. Utöver detta har jag olika typers av test. Ett av dessa test kallar jag "minitest", med vilka jag ser elevens kunskap på vad vi behandlat under några lektioners (oftast 4-6 lektioner). T.ex. inom livsmedelsmatematik hade jag en uppgift att beräkna enhetspriset, en att beräkna vikten och en att beräkna priset. Dessa minitest är speciella på så sätt att varje uppgift har två svårighetsgrader, en lättare (A) och en svårare (B). Eleven väljer om hen vill räkna den lätta eller den svårare. Minitest är ett nivåindelat test där eleven själv besluter vilken svårighetsgrad hen räknar. Detta gynnar de svaga eleverna, de får visa att de kan grunderna. Och i de svårare uppgifterna får eleven visa att hen behärskar "finesserna".

Uppgifterna lägger jag upp på ett bord någonstans i klassen. Eleven går och söker första uppgiften, antingen A1 eller B1. Om hen har valt fel svårighetsgrad får man byta. När första är klar går man efter nästa etc. (Igen smyger jag in lite "skola i rörelse"!)

Material: Ja-a du, om du vill ha ett exempel kan jag skicka per e-post, men vill inte publicera så att eleverna kan läsa 😁
Tidsåtgång: 20min

Enhetsmingel

De senaste lektionerna har sjuorna först repeterat alla fyra räknesätten med decimaltal och sedan har de övat på beräkningar med enhetspriser (jämförelsepris). Efter att ha räknat uppgifter ur boken blir det två lite annorlunda lektioner. Den första är en övning jag kallar "Enhetsmingel" och den andra "Livsmedelsmatematik", som ni hittar här.

 


Så här går "Enhetsmingel" till:

1. Dela ut kort åt varje elev. Det finns 24 kort, så vissa elever får ett kort och andra två. På varje kort finns en information på ena sidan (samt bild på produkten) och på baksidan en bild på produkten.

2. Dela ut ett övningspapper åt varje elev. Övningspappret har sex olika produkter. Vid varje produkt står det fyra saker (fråga, vikt, pris, enhetspris), men informationen är blank.

3. Låt eleverna mingla. Då de minglar skall de gå runt och fråga vilken information de övriga har på sina kort. T.ex. genom att fråga "Vad står det på ditt kort?". På detta sätt tar eleven reda på vikten, priset, enhetspriset och frågan för alla sex produkter.

4. Då de har samlat in all information de behöver så besvarar de frågan. De bör skriva ner sina beräkningar. Det finns tre olika typers av uppgifter (då man inte vet vikten, priset respektive kilopriset) och två av varje uppgiftssort. Den första uppgiften är en huvudräkningsuppgift och den andra löses med hjälp av räknemaskin.

5. Sist, men inte minst, en gemensam genomgång av uppgifterna.

Baksidan så de övriga ser vilken produkt informationen gäller.

På framsidan finns informationen som eleven berättar åt
den som frågar under minglet. 

Material: Uppgiftskort och uppgiftspapper
Tidsåtgång: 45min

Min robotvän

 

Denna vecka har jag testat att programmera med niorna. Jag går som bäst en nätbaserad programmeringskurs med Linda Mannila och Mia Skog och där fick jag tipset om den här programmeringsövningen (My Robotic Friend). Övningen tränar eleverna i algoritmer, blockbaserad programmering och att helt enkelt tänka igenom kodningen steg för steg.

Så här gjorde jag:
1. Dela in klassen i par.
2. Varje elev skall ha en hög med pappmuggar (12 st med mina uppgifter) på sin vänstra sida.
    Detta är "boet".
3. Visa för eleverna vad varje kommando betyder.

4. Gör uppvärmningsövningen tillsammans. Alla elever borde få samma konstruktion.
5. Dela därefter ut uppgiftskorten åt paren. Den ena skall ha alla A-uppgifter och den andra alla B-uppgifter. (Torde vara samma svårighetsgrad på dem båda). Jag limmade uppgifterna på kartong, för att man inte skall kunna se igenom, och laminerade korten. Det finns nio uppgifter av A respektive B.
6. Båda tar och tittar på sin egen uppgift 1, utan att visa åt sitt par. Därefter skriver hen ner sin kod i häftet. (Tips: en rad motsvarar en mugg, då är det lättare för roboten och programmeraren). Kom ihåg att robothanden alltid skall börja och avsluta i boet.
7. När båda är klara byter de häfte och gör sedan så som det står i koden. När man är klar ser man på kortet om det blev rätt.
8. Ta uppgiftskort nummer 2 och upprepa.

Viktigt att poängtera: ROBOTEN FÅR / KAN INTE TÄNKA SJÄLV!!!

Beroende på svårigheten i konstruktionerna lämpar sig denna från åk1 till åk9. Vi har testat på åk8 och åk9. För de lägre årskurserna skulle jag rekommendera att inte ha fler än fem muggar och högst i två våningar. Man kan även göra utmaningar i de högre årskurserna med konstruktioner i tre dimensioner (inför en kod för ½ mugg framåt och ½ mugg bakåt så kan man bygga t.ex. pyramider). Finns det sekvenser man upprepar? Kan man skapa program i programmet så att man inte skriver samma sak flera gånger? Går att utveckla till svårare och till lättare, bara man använder sin fantasi.

Jag använde pappmuggar, men kanske plastmuggar med slätt botten är lättare att balansera.

Material: Instruktioner för min robotvän, Uppgifter, muggar
Tidsåtgång: 1-3 lektioner, beror på klassen